C-uppsatser (- 2009)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/31

Browse

Now showing 1 - 20 of 258

Akupunktur i omvårdnad av människor med svårläkta sår
(2008-04-16T19:54:18Z) Porali, Anne; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
I alla tider har sår varit människans skräck därför att komplikationer varit så vanliga och konsekvensen ofta haft en dödlig utgång. Människan som drabbas av ett sår som inte läker lider av sitt tillstånd på många sätt. Sjuksköterskans roll är att lindra patientens lidande. Det finns i legitimationskravet en frihet för sjuksköterskan att lära sig och använda alternativa metoder i omvårdnaden. Akupunktur är en metod inom Traditionell Kinesisk Medicin som utvecklats i Kina under flera tusen år. Teorin om akupunkturen grundar sig på en holistisk människosyn. I Kina är den en metod för behandling av sjukdom och smärta vilka är två viktiga komponenter i etiologin bakom det svårläkta såret. Akupunkturen används sedan många år inom offentlig vård vid behandling av smärta och vissa sjukdomstillstånd. Det finns inom medicinen mycket kunskap om kroppens inneboende förmåga att läka sår. Modern teknik gör det möjligt att följa processen ned på molekylnivå. Den vanligaste orsaken till att sår blir svårläkta är bristen på cirkulation i vävnaden. Syftet med detta arbete var att via en litteraturstudie undersöka om akupunktur positivt kan påverka läkningsprocessen hos patienter med svårläkta sår och på så sätt lindra lidande. Tio vetenskapliga artiklar utgör den teoretiska grunden för arbetet. Två omvårdnadsteorier valdes för analysen. För det specifikt mänskliga dilemmat att abstrakt kunna föreställa sig vad ett öppnande av huden kan innebära används Joyce Travelbees teori. De omvårdnadsteorier som uttryckt en holistisk människosyn där människans inre och yttre miljö påverkas i sitt välbefinnande av olika stressorer är systemteorierna. The Neuman systems model är applicerbar på akupunkturen och har valts för denna studie. Resultatet visade att akupunkturen ökar genomblödning i huden och muskulaturen samt höjer temperaturen i vävnaden vilket tillsammans gynnar läkningsförmågan. Smärta är en läkningshämmande faktor vilken också påverkas positivt av akupunktur. Akupunktur visar också på en ökad överföring i nervernas signalsystem vilket också påverkar läkningsförmågan gynnsamt. Genom att stimulera läkningsprocessen kan akupunkturen lindra patientens lidande. Lindrandet ligger i förkortad läkningstid och mindre smärta.
Akupunkturbehandling - patienters förväntningar och upplevelser samt sjuksköterskans roll
(2007-06-21T12:25:52Z) Gougeon, Olivia; Östlund, Ulrika; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Komplementära metoder har börjat användas allt mer inom sjukvården. Akupunktur är en av de mest använda metoderna som framförallt används för smärtlindring i västvärlden. Österländsk filosofi som akupunktur härstammar ifrån, utgår ifrån en holistisk människosyn och sjukdom anses vara en rubbning av livsenergin. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters förväntningar och upplevelser av akupunkturbehandling samt vilken relevans akupunktur har för sjuksköterskan i sin yrkesroll. Elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna CINAHL och PubMed användes. Jean Watsons teori om transpersonell omsorg användes som teoretisk bas. Två av hennes tio karativa faktorer kunde tydligt kopplas till akupunktur och helhetssyn. Resultatet visade att patienter förväntar sig framförallt symtomlindring och att bli sedda ur ett helhetsperspektiv. Upplevelserna omfattade allt från smärta vid nålinsticket till en ökning av välbefinnande och livskvalitet. Relationen till terapeuten visades vara en central faktor för de positiva upplevelserna. Patienterna uppskattade att kunna prata med någon som verkligen lyssnade och brydde sig om mer än bara de sjuka delarna. Sjuksköterskans yrkesroll innebär en humanistisk helhetssyn som går i linje med komplementärmedicinens syn på människan. Resultatet har visat att hennes kunskap om akupunktur och dess verkningsmekanismer kan vara ett stöd för patienter. Det är viktigt att hon kan informera och vårda patienter utifrån deras behov och att hon har en förståelse för deras upplevelser. Akupunkturens effekter har varit övervägande positiva och vi anser att metoden borde finnas i sjuksköterskeutbildningen och integreras allt mer i den konventionella vården.
Akut omvårdnad av patienter med GHB missbruk
(2007-11-26T14:18:59Z) Lindström, Dennis; Hedberg, Olof; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
GHB, GBL och 1,4 butandiol intoxikationer är ett stort problem i Västsverige, och preparaten tillhör nu de vanligaste intoxikationerna på våra akutmottagningar. Eftersom GHB användandet inte visar tecken på att minska finns också risken för att unga människor fastnar i ett beroende och upplever plågsamma abstinenssymtom vid avvänjning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder vid olika symtom hos patienter med GHB intoxikation/abstinens. De ingående artiklarna söktes via PubMed/Medline, CINAHL och Informaworld, samt manuell sökning i vetenskapliga tidsskrifter. Sökorden var Gamma hydroxybutyrate, GHB, GBL, buturolactone och overdose i olika kombinationer. Resultatet visade att sjuksköterskan använder många olika omvårdnadsåtgärder vid olika symtom. Tonvikten låg på omvårdnadsåtgärden observation/övervakning för att skydda patienten och förhindra ytterligare lidande vid GHB intoxikation/abstinens. Vårdlidandet för denna grupp av patienter är stort på grund av många ofta plågsamma och onödiga interventioner/undersökningar, t ex intubation/intubationsförsök och nedläggning av ventrikelsond. Vårdpersonalens åtgärder var ofta orsaken till att patienten blev aggressiv/agiterad och riskerade utsätta sig själv och andra för skada. Mycket kan och bör göras från sjuksköterskan för att dessa patienters sjukdomslidande och vårdlidande skall kunna minska
Asylprocessen - hur påverkas den psykiska hälsan och vilka behov kan tillgodoses av sjuksköterskan.
(2014-12-02) Chadi, Liess; Müller, Linn; Olofsson, Anna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: Varje år drivs miljontals människor på flykt runtom i världen. Detta har ställt krav på mottagarländernas omhändertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som påverkar flyktingars psykiska hälsa under asylprocessen samt undersöka hur vårdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut. Teman arbetades fram genom gemensam granskning av artiklarna och återfinns som rubriker i resultatet. Resultat: Samtliga artiklar visade på en rad faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos asylsökande. Dessa utmynnade i följande teman; lång asylprocess, förvaringsenheter, diskriminering och rasism, sociala nätverk, nya kulturer och sammanhang. Många författare menade även att sjuksköterskan har en viktig roll att spela i samband med vård och omhändertagande av asylsökande. Slutsats: Vi konstaterar att flyktingmottagandet i många länder är undermåligt och bidrar till en ökad psykisk ohälsa bland asylsökande. Vi upptäckte två centrala punkter som enligt oss kräver större uppmärksamhet; dels att asylprocessens tidsåtgång kortas ner, dels att psykisk omvårdnad får ett större fokus.
Återfall vid schizofreni - vad kan sjuksköterskan göra?
(2008-12-12T08:05:50Z) Kinnunen, Hanna; Stenudd, Joakim; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Schizofreni anses vara den allvarligaste psykiska sjukdomen som en människa kan drabbas av. Ungefär 1 % av den svenska befolkningen kommer någon gång att få diagnosen. Schizofreni orsakar ett enormt lidande för den drabbade och dess familj. Återfallsfrekvensen är hög och ger stora konsekvenser för personens liv. Syftet var att ta reda på varför personer med schizofrenidiagnos återinsjuknar samt vad sjuksköterskan kan göra för att motverka återfall. Arbetet är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar sökta och funna i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet visade på en mängd riskfaktorer för att få återfall såsom dålig följsamhet till behandling, bristande insikt, biverkningar, missbruk, hög psykopatologi och isolering. Som sjuksköterska inom psykiatrisk hälso- och sjukvård är det väsentligt att arbeta preventivt och identifiera vad som gör att patienten återinsjuknar för att sedan stötta dem för att förhindra återfall. Sjuksköterskan kan göra patienter mer delaktiga i vården, utbilda och handleda dem i sjukdom och strategier för att hantera denna. Detta kan vara utbildning, KBT och tidiga interventioner. Det var inte helt lätt att hitta artiklar som skulle svara på vårt syfte då många var inriktade mot läkarens funktion. Studierna vi använt oss av är gjorda i olika länder, det kan innebära vissa svårigheter att applicera resultatet på svenska förhållanden. Vi såg att KASAM kan användas som ett hjälpmedel när man utformar vården, vi hittade dessutom samband mellan Watsons omvårdnadsteori och det som påpekades i artiklarna. Sjuksköterskan fungerar till exempel enligt Watson som en lärare och även i artiklarna framkom vikten av utbildning av patienten. Sjuksköterskan fungerar som en spindel i nätet, som kan verka på ett flertal nivåer för att påverka vården med hälsoteorier, förespråka patientens intressen och bestämmande samt använda sig av en bred arsenal med omvårdnadsåtgärder. Nyckelord: schizofreni, sjuksköterska, återfall, återinsjuknande, följsamhet, KASAM, Watson
Att använda audio/videoinspelad information/undervisning som en omvårdnadsåtgärd
(2006-08-29T13:32:47Z) Hane Persson, Cecilia; Göteborgs universitet. Sahlgrenska akademin; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
En av sjuksköterskans traditionellt viktigaste självständiga omvårdnadsåtgärder är information/undervisning. Den kan genomföras i olika former och vilken kommunikationsmodell som tillämpas kan bero på situation och mål. Informationen/undervisningen är en väg att ge patienten medbestämmande om vård och behandling och själv kunna påverka sin situation. Syftet med detta arbete var att belysa hur sjuksköterskan har använt audio/videoinspelad undervisning och beskriva effekter av den. Detta arbete är genomfört som en systematisk litteraturstudie, där 14 artiklar granskades. Materialet analyserades och sammanställdes utifrån frågeställningarna och de olika teman som hade identifierats. Studierna visade att audio/videoundervisning har använts av sjuksköterskor både som enda undervisningsmaterial eller tillsammans med annat. Flera studier visade på positiva resultat bl.a. hade interventionsgruppen större kunskap och mindre trötthet efter interventionen jämfört med kontrollgrupp. Några studier visade också större självständighet, mindre smärta och ökad rörlighet postoperativt för interventionsgruppen. Förändrat beteende på längre sikt var dock svårare att visa. För patienterna var det viktigt att känna igen sig och de tyckte det var bra att informationen/undervisningen kunde upprepas. Även negativa resultat redovisades. Några motiv att använda audio/videoundervisning som framkommit är att den är kostnadseffektivt, kan upprepas efter behov och kan göras i flera språkvarianter. Utifrån omvårdnadsprocessen och olika kommunikationsmodeller kan audio/videoundervisning vara en del av de omvårdnadsåtgärder som genomförs när en patient behöver större kunskap ur ett hälsoperspektiv. Det finns flera skäl att utveckla detta som ett komplement till annan undervisning.
Att delta eller inte delta En litteraturstudie om information vid kliniska läkemedelsprövningar
(2005-11-02T13:11:47Z) Freij, Anneli; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Alla nya läkemedel som tas fram måste prövas på människor. Dessa kliniska läkemedelsprövningar sker efter vissa kriterier enligt en lagstyrd process för att uppfylla myndigheternas krav. Innan någon studiespecifik åtgärd utförs måste patienten dvs. försökspersonen få relevant information samt underteckna informerat samtycke. Detta är en process och innebär att den som tillfrågas att delta i forskning skall informeras om den övergripande planen för forskningen, syftet med forskningen, de metoder som kommer att användas, de konsekvenser och ev. risker och fördelar forskningen kan innebära, vem som är ansvarig samt patientens rätt att när som helt avbryta sin medverkan. Uppsatsen är en litteraturstudie med syfte att belysa den information, både den muntliga och skriftliga, som ges och tas emot inför ställningstagandet om att delta i en klinisk läkemedelsprövning. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det är många faktorer som spelar in innan patienten ger sitt samtycke att delta. Att tänka på att lägga läsbarhetsgraden på en acceptabel nivå så att alla kan läsa och förstå vad informationen innebär anses vara av stor vikt. Ibland kan texten vara på en för akademisk nivå för en lekman att förstå. De patienter som hade minimala eller kraftiga symptom av sin sjukdom var mindre benägna att vilja delta i läkemedelsprövningar. Om patienten är nöjd respektive missnöjd med den behandling som han får för tillfället spelar också roll. Förhållandet till läkaren kan ha betydelse vid förfrågan om att delta. Läkaren har en potentiellt kraftfull roll som kan påverka ställningstagandet. Flera författare önskar att relevant studiepersonal skall bli mer involverade i prövningsprocessen för att ta till vara patientens intressen och se till att myndigheternas krav gällande informationsprocessen följs.
Att ge bort en del av sig själv : upplevelsen av att vara organdonator
(2008-06-03T15:02:09Z) Knutsson, Svante; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Under praktik på en transplantationsavdelning såg jag hur mottagarens liv förändrades men donatorerna syntes inte. Då väcktes en undran om hur donatorerna tänkt för att donera. Varje år genomförs över 600 transplantationer i Sverige, men väntelistan är lång och patienterna får vänta länge för att få ett nytt organ. Med hjälp av levande donatorer kan väntetiden för dem som behöver ett nytt organ förminskas och organ från en levande donator håller oftast bättre kvalitet än ett organ från en avliden donator. Syftet var att ta reda på hur donatorn upplever donationsprocessen och hur donationen påverkar donatorns liv. Uppsatsen bygger på 14 artiklar. Undersökningarna som artiklarna är byggda på är gjorda i USA, Sverige, Norge, Tyskland, Storbritannien och Sydkorea. Artiklarna analyserades med en induktiv ansats och efter analysen framkom sex kategorier som resultatet byggdes efter. Majoriteten av donatorerna uppgav att donationen var en positiv upplevelse. Beslutet att donera var oftast inget svårt beslut för donatorerna men anledningarna till att donera varierade. Vissa donerade på grund av kärleken till den närstående och andra donerade för att få en ny upplevelse. Den post-operativa tiden var jobbig för en del donatorer, och värst hade de donatorerna som var under 30 år det. Att donera ett organ till en närstående kan ses som ett sätt att visa att man bryr sig om personen. Donatorerna hamnar i en ny situation efter operationen som de tidigare kanske inte varit i och detta gör att det finns en risk att de blir stressade eftersom de inte vet hur de ska hantera situationen. Denna stress kan tolkas som den stress som Benner och Wrubel beskriver i sin omvårdnadsteori. De beskriver en stress som uppstår när människan risker att förlora något den bryr sig om. Donatorerna ger mottagaren till organet en chans till ett helt nytt liv men får inte lika mycket tillbaka. Donatorerna upplevde donationen som en bra upplevelse som i många fall gjorde att de växte som människor. Tyvärr känner sig vissa bortglömda av sjukvården och mottagarna av organen. Donatorernas problem är att de har svårt att tänka på sig själva efter operationen, något som förmodligen beror på att det är en ny situation för dem.
Att ha barn på sjukhus – föräldrars upplevelser och erfarenheter
(2009-06-02T12:46:33Z) Gustafsson, Lisa; Öfverberg, Elin; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Familjen har på ett eller annat sätt alltid funnits med i omvårdnaden då barnen blivit sjuka. Inom familjen och i föräldraskapet ingår det att hålla barnen friska samt att vårda dem när de blir sjuka. Av sina föräldrar får barnen både fysisk och psykisk trygghet. Det är nödvändigt att sjuksköterskan samarbetar med det sjuka barnets familj. Med syfte att belysa föräldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vårdats på sjukhus har vi gjort en litteraturstudie inkluderande tio vetenskapliga artiklar. Vi använde oss av Burnards modell för innehållsanalys av kvalitativa texter för att analysera materialet. Vi identifierade tre teman: Närvaro, Bemötande och Samspel. Under dessa teman urskiljdes även tio subteman. Resultatet visade att föräldrar upplevde osäkerhet då deras barn vårdats på sjukhus och de upplevde ett behov av att vara nära sitt barn. De uttryckte vikten av en god relation till sjuksköterskan och betydelsen av att få veta vem som ansvarade för barnets vård. Föräldrar ville vara delaktiga i vården av barnet, men visste ofta inte vad som förväntades av dem. Föräldrar upplevde en otydlig rollfördelning mellan dem och sjuksköterskan. Föräldrar upplevde också att information gav dem en känsla av kontroll, men att både informationen och kommunikationen behövde bli bättre. Att föräldrar har ett behov av att delta i vården av barnet bekräftades av att föräldrar uttryckte att delaktighet var något viktigt för dem. De upplevde ett behov av att finnas där som stöd för barnen och deras närvaro gav dem möjlighet att känna trygghet. Föräldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vårdats på sjukhus har visat att de har behov av att känna trygghet. Vi har tydligt sett att sjuksköterskan i sitt arbete kan möjliggöra föräldrars känsla av trygghet i vården.
Att ha ett annorlunda barn : Om föräldrar till barn med funktionshinder, deras behov och hur sjuksköterskan kan möta dessa
(2008-12-01T23:26:23Z) Andersson, Anna; Strandvik, Linn; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Att få ett barn med funktionshinder kan innebära många olika känslor. Situationen för dessa föräldrar kan vara mycket speciell då de ofta vårdar sina barn hemma och på så vis blir experter både i sitt föräldraskap, men också på omvårdnaden som i vanliga fall är sjuksköterskan expertkunnande. De har även vissa konkreta behov som kan skilja sig från andra föräldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan är speciell och det finns en balans av givande och tagande som är viktig att uppnå. Sjuksköterskor styrs av en mängd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemot människor med funktionshinder och deras familjer. Vår uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar och syftet var att undersöka vilka behov som finns hos föräldrar som har barn med funktionshinder och hur vi som sjuksköterskor i mötet med dessa föräldrar skall kunna tillfredsställa deras behov. Med hjälp av en induktiv analysmetod togs subteman, teman och huvudteman ut. Vi kom fram till att det som övergripande speglade föräldrarnas behov var att de ville ha en omsorgsfull tillvaro. De teman vi fann kring föräldrarnas behov innefattade behov av att barnens vård- och livssituationen ser bra ut, behov av delaktighet, behov av god kommunikation och information, behov av stöd och förståelse, samt behov av trygghet. Sjuksköterskans uppgift är, enligt resultatet, att skapa en individbaserad trygghet. Hon bör exempelvis skapa en relation till barnet, uppmuntra föräldrarna till medverkan i vården, ha ett professionellt förhållningssätt, sträva efter en bra kommunikation, samt ge emotionell och praktisk support. I diskussionen gjordes jämförelser med Travelbees omvårdnadsteori. Den kunskap som framkom i resultatet tror vi kan komma till användning på utbildningsnivå, men även för sjuksköterskor i den kliniska verksamheten som arbetar med denna patientgrupp. Vad som även vore intressant att undersöka är vilka behov barnen har och om dessa sammanfaller med föräldrarnas. Att även belysa sjuksköterskors perspektiv och deras balansgång mellan att arbeta för barnens bästa, men också tillfredsställa föräldrarnas behov vore en intressant utgångspunkt.
Att ha två friska njurar : En litteraturstudie om donatorns motiv, tankar och känslor kring njurdonationen
(2008-12-01T23:30:47Z) de Flon, Malin; Rosenqvist, Therese; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Intresset för njurdonation väcktes under en temadag. De första njurtransplantationerna som gjordes på människor utfördes i Frankrike år 1906. På Serafimerlasarettet i Stockholm 1964 utfördes den första njurtransplantationen i Sverige. Sedan dess har det gjorts över 10 000 njurtransplantationer i Sverige. Idag kan i stort sätt alla människor donera en njure. Det finns många fördelar med att få en njure från en levande donator, mottagaren får en njure av hög kvalitet och väntetiden är kortare eftersom väntetiden på en njure från en avliden donator är mellan 1-4 år. Syftet med litteraturstudien var att studera varför en fullt frisk människa väljer att genomgå en njurdonation samt donatorns tankar och känslor: Vilket/vilka motiv grundar njurdonatorn sitt beslut på? Vilka tankar och känslor uppkommer i samband med donationsprocessen? I kandidatuppsatsen användes Travelbees omvårdnadsteori. Teorin togs upp i bakgrunden och diskuterades i resultatdiskussionen. Uppsatsens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades utifrån syftets två frågesällningar där menings- bärande enheter togs ut. Motiven till varför de väljer att donera varierar, lika så donatorernas tankar och känslor kring donationsprocessen. De subteman som framkom under första frågeställningen var: Önskan att hjälpa, bibehålla relationer och närstående, press från omgivningen, moralisk plikt och ansvar, självvinning och självkänsla, religion, tro och livsfilosofi samt ekonomisk vinning. De subteman som framkom under andra frågeställningen var: Självklart eller tvekan, oro och rädsla, mental styrka, det enda valet, upplevelsen av ensamhet och stöd, smärtan, övergivna, utnyttjade och ignorerade, känslomässiga effekter, förändrat förhållande till mottagaren samt att ta samma beslut igen. Bearbetningen av artiklarna visade att det behövs mer forskning och utbildning för hälso- och sjukvårdpersonalen med njurdonatorerna i fokus.
Att hantera det omöjliga - Om människors hantering efter allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan
(2008-06-02T10:14:03Z) Holm, Christian; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund Inom vårdtraditionen finns en viss okunskap om hur patienter upplever och hanterar den stress som allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan ofta innebär. Syfte Syftet med denna uppsats är att studera hur vuxna människor upplever och hanterar sin situation vid allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan. Metod Denna uppsats är en litteraturstudie som har baserats på tio vetenskapliga artiklar, där åtta stycken sökts fram i databasen PubMed. Sökorden nursing, coping, coping strategies, trauma, catastrophic, stress och critical illness har använts. De andra två artiklarna identifierades genom manuell sökning. För analys av innehållet i dessa artiklar har en induktiv analys utförts, vilken mynnat ut i en rad subkategorier, tre kategorier och ett övergripande tema. Resultat Resultatet visar att människor hanterar allvarlig sjukdom/skada eller hot om sådan genom att med hjälp av modifierande och förändrade förmågor omformulera sin uppfattning av verklighet. Detta sker under en hanteringsprocess som karaktäriseras av en upplevelse om att det tidigare livet först ”kraschar” och att de sen går vidare genom en nyorienterings fas till en fas av nyetablering i sin nya livssituation. Under denna process visade det sig att det sociala nätverket spelade en särskilt viktigt roll för dessa människor att hantera sin nya situation. Diskussion Resultatet visar att människors upplevelser och hantering sker i en mycket komplex verklighet och att de negativa faktorer som finns i denna upplevelse kan vara en naturlig del i processen att etablera sig i en ny kraftigt förändrad livssituation. Vårdens uppgift bör vara att stödja människor i denna process, för att om möjligt minska tiden i de negativa upplevelserna. Samt att försöka identifiera situationer då till exempel risk för självmord föreligger.
Att inte vara synlig - patientens upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning
(2009-06-29T11:33:08Z) Melin, Sandra; Ordéus, Marie; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Antalet anmälningar om dåligt bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården är konstant högt. Patientnämnderna, vilka mottar dessa klagomål, lämnar årligen en rapport till socialstyrelsen. De rapporter som socialstyrelsen har fått in visar tecken på att anmälningarna på senare tid också ökar. Att som patient få ett dåligt bemötande kan påverka deras upplevelse av och syn på vården. Syftet med den här studien var att undersöka patientens upplevelse av det bemötande han får av sjuksköterskan på en akutmottagning. En systematisk litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar valdes ut och granskades. Med hjälp av resultatet kunde ett förslag utformas, som syftar till att vägleda och ge stöd åt sjuksköterskan i mötet med patienten. Det framgick av arbetet att patienterna inte kände sig synliga för sjuksköterskan. Därutöver var det tydligt att patienterna kände sig objektifierade samt att de inte var delaktiga i vården. De tydligaste skillnaderna i upplevelser var de mellan traumapatienter och icke akuta patienter. Traumapatienternas upplevelse av bemötandet var positivt i den akuta fasen, men då deras tillstånd stabiliserades var de inte lika nöjda med bemötandet. Det bristfälliga bemötandet kan vara en följd av alltför rutinmässiga arbetsmetoder, underbemanning samt den makt sjuksköterskan medvetet eller omedvetet utövade gentemot patienten. Nyckelord: Bemötande, akutmottagning, patientupplevelse.
Att känna tröst är att vara trygg. Sjuksköterskors förhållningssätt och agerande utifrån vad patienter med livshotande sjukdom upplever som tröstande.
(2007-04-17T09:35:25Z) Källander, Ulrika; Magnusson, Maria; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Kunskaper om vad som tröstar i kris och sorg är centrala då sjuksköterskan skall bemöta patienter som drabbats av en livshotande sjukdom. Eftersom bot inte alltid är möjligt borde förmedlingen av tröst få en mer framträdande roll inom vården. Begreppet tröst härstammar från förtröstan som i sin tur är synonymt med hopp, men förtröstan är också besläktat med trygghet. Syftet med denna litteraturstudie var att få mer kunskap om vad vi som sjuksköterskor kunde göra för att förmedla tröst vid svår sjukdom utifrån vad patienten själv upplevde som tröstande. Artiklar söktes ur Pubmed, Cinahl, Blackwell Synergy och manuellt varpå 10 relevanta studier valdes ut. Tillgången till vetenskapliga artiklar i ämnet var begränsat. Vid analysen av utvalda artiklar framkom att trygghet möjliggjorde tröst och var tröstande i sig. 5 huvudteman; respekt, samhörighet, kontroll, kontinuitet och närhet framträdde extra starkt som tröstande, eftersom de bidrog till en ökad känsla av trygghet. Resultatet jämfördes med Norbergs Tröst-modell och liknelser kunde dras. Uppsatsen belyser ytterligare fakta kring begreppet tröst. Tröst handlade lika mycket om att bekräfta och respektera patientens önskan som om att vara styrande över sitt liv. En förtroendefull vårdrelation kändes också tröstande.
Att kommunicera med invandrare som har språksvårigheter ur ett personalperspektiv
(2009-01-21T08:15:48Z) Asadipour, Felora; Vasilieva, Liubov; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Som invandrare har vi egna erfarenheter av att kommunikationen i vården är bristfällig gentemot invandrare med språksvårigheter. Utifrån denna problematik genomförde vi en litteraturstudie för att belysa kommunikationsproblem i vården av invandrare med språksvårigheter. Syftet med studien var att belysa detta kommunikationsproblem utifrån ett personalperspektiv. Denna studie baserades på tio vetenskapliga artiklar av hög kvalitet. Kvalitativ innehållsanalys metod används för att analysera artiklarna. Den teoretiska referensramen är baserad på Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. Problemen orsakas av språkbarriärer, kulturella, religiösa och sociala skillnader mellan vårdpersonal och invandrarpatienter samt organisatoriska problem. Kunskapsbrist om andra kulturer och religioner hos personalen och deras stereotypiska uppfattningar och etnocentriskt tänkande är andra orsaker som försvårar kommunikationen. Brist på tid och olämpliga rutiner på avdelningar tvingar vårdpersonalen att prioritera andra viktigare uppgifter inför samtal med invandrarpatienter med språksvårigheter Vi anser att om kommunikationen brister i kvaliteten, blir det också svårt att etablera en god vårdrelation med individen. När en god vårdrelation inte etableras uppnås inte heller omvårdnadens syfte vilket är att främja hälsa och lindra lidandet.
Att lätta familjens börda. Omvårdnadsåtgärder för anhöriga till personer med schizofreni
(2009-03-20T15:22:49Z) Andersson, Cecilia; Pedersen, Jesper; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
I och med att den psykiatriska vården omorganiserats och antalet slutenvårdsplatser minskat har familjen en stor och viktig roll i vårdandet av psykiskt sjuka. När en anhörig drabbas av schizofreni uppstår en börda med effekter för hela familjen. Det kan vara inkomstbortfall, begränsad fritid, upplevelser av sorg, skuld, oro och ilska. Sjuksköterskor behöver vara rustade med användbara åtgärder för att möta de anhörigas behov. Den här litteraturstudien fokuserade därför på omvårdnadsåtgärder som är grundade i den problembild som anhöriga till personer med schizofreni beskriver. Teoretisk grund för uppsatsen var Orems omvårdnadsteori som riktar in sig på förhållandet mellan begreppen egenvårdskapacitet och egenvårdskrav. Artikelsökningar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Swemed+, under oktober och november 2008. 13 artiklar; åtta kvantitativa, fyra kvalitativa och en litteraturöversikt ingick i litteraturstudien. En induktiv innehållsanalys gjordes. Resultatet visade att det var viktigt för sjuksköterskan att vara professionell i yrkesrollen och att hon/han arbetar med att medvetandegöra sin attityd gentemot anhöriga. Resultatet pekade på att anhöriga vill mötas på lika villkor och att det är fruktsamt att upprätta ett samarbete sjuksköterskor och anhöriga emellan. Resultatet visade också att det var betydelsefullt att sjuksköterskan gav anhöriga grundläggande färdigheter, praktiska råd och information om sjukdomen. Sjuksköterskan ska vara länken in i hälso- och sjukvården och sammanföra anhöriga så att de kan dela erfarenheter med varandra. Studierna som ingår i resultatet har på många sätt föreslagit åtgärder där man fokuserar på vad familjen kan göra för att hantera situationen, omvårdnadsåtgärder där man ger familjen verktyg för att själva få styrka att lösa problem. Det vore värdefullt om fler studier i framtida forskning inriktades på utvärderingar av omvårdnadsåtgärder och att kartlägga behov hos anhöriga för att på så sätt fortsätta evidensbasera anhörigvården.
ATT LEVA DAG FÖR DAG - en litteraturstudie om livskvalitet, bemästrande och stentbehandling vid esofaguscancer
(2007-06-05T13:20:01Z) Ghaffari, Parivash; Ryhlander, Jessica; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Att drabbas av esofaguscancer medför stora svårigheter för patient och närstående. Dysfagi innebär ofta att inte kunna äta och dricka. Överlevnaden är kort och stentbehandling anses vara en bra metod. Syftet var att beskriva vilken livskvalitet patienter med esofaguscancer upplever, sjuksköterskans stödjande funktion samt bemästrande hos patient och närstående. Litteraturstudien baseras på tio veteskapliga artiklar och en avhandling som behandlar livskvalitet, stentbehandling, bemästrande och sjuksköterskans stödjande funktion. Patienter som behandlats palliativt med stent upplevde en signifikant förbättring av livskvaliteten. Vårdpersonal hade möjligheter att påverka vården i positiv riktning. Positiva bemästrandestrategier rapporterade ett ökat välbefinnande. Familjens betydelse för patientens välbefinnande återkommer i flera artiklar. Stentbehandling är en revolutionerande behandling. Vi ser ett behov av bättre modeller för att ta hand om patienten. Vi tycker också att det är oerhört viktigt att få med familjen och hela vårdkedjan för att utveckla vården för cancerpatienter.
Att leva en annan verklighet Patienters upplevelse av att leva i en annan verklighet. Hur kan sjuksköterskan lindra lidandet genom omvårdnad
(2007-11-23T14:46:42Z) Olausson, Maria; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
När människan förlorar den av kulturen förnuftiga grund som anses normal, byggs ett nytt sammanhang upp. Fantasierna har besegrat förnuftet och skapat ett sammanhang för människan som gör det omöjligt för omgivningen att förstå. Det nya sammanhanget har blivit en annan verklighet, utformad av människan inre värld, vilket leder till oförståelse och en osäker identitet som behöver mötas med förståelse och kunskap om människans psykologiska värld. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa patientens upplevelse av att leva i en annan verklighet och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet genom omvårdnad. Fördjupningsarbetet är en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Patienterna upplevde lidande i form av ett okontrollerat sinne av sig själva och en förändrad personlighet, vilket resulterade i känslan av otrygghet. Trygghet och acceptans innebar ett bemötande som bekräftade patienten. Relevant och förståelig information från sjuksköterskan som relaterade till patientens egna upplevelser krävdes för att undvika förvirring och ytterligare rädsla för situationen. Respekt och förståelse delgavs patienten genom att sjuksköterskan lyssnade och gjorde patienten delaktig. Detta kräver en sjuksköterska som har både kunskap och mod att våga möta patientens lidande.
Att leva med fibromyalgi - kvinnors och mäns upplevelser
(2008-01-22T09:10:51Z) Johansson, Karin; Levin, Åsa; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Fibromyalgi är en sjukdom där patienterna ofta blir misstrodda och vi ville som blivande sjuksköterskor ta reda på mer om deras upplevelser för att bättre kunna bemöta dem i hälso- och sjukvården. I Sverige beräknas ca 3-5 % ha sjukdomen som till 90 % drabbar kvinnor men det kan vara så att fler män än vad som framkommer har sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva mäns och kvinnors upplevelser av hur det dagliga livet påverkas av fibromyalgi och identifiera eventuella skillnader mellan deras upplevelser. Metoden som användes var en litteraturstudie med 13 artiklar som analyserades induktivt. För att få fram dessa artiklar gjordes sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och via manuell sökning i referenslistor. Flera av artiklarna är gjorda i Sverige vilket tyder på att det sker mycket forskning om fibromyalgi här. Vid analysen av artiklarna framkom tre teman. Temat ”En motsträvig kropp” visade hur männen och kvinnorna upplevde alla de symtom fibromyalgi medför och hur de begränsades i det dagliga livet. I det andra temat, ”En osynlig sjukdom” framkom det speciella med att leva med en sjukdom som inte syns utanpå och hur kvinnorna och männen då kunde uppleva misstro från omgivningen. Dessutom belystes här hur de försökte bevara sin värdighet och självständighet. Sista temat ”Att hysa hopp” visade på hur männen och kvinnorna genom inre anpassning och yttre stöd försökte att anpassa sig till den förändrade situationen som sjukdomen innebar. Resultatet diskuterades sedan med hjälp av Roys adaptionsmodell och påvisade att adaption är något viktigt för kvinnorna och männen för att de ska klara av att leva med fibromyalgi som i nuläget endast kan lindras men inte botas. Sjuksköterskans uppgift blir att hjälpa patienterna att anpassa sig till den förändrade situationen som det innebär att leva med sjukdomen fibromyalgi.
Att leva med stomi
(2014-12-02) Leandersson, Jonna; Lindén, Mimmi; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: Livet med tarmstomi kan medföra stora förändringar i form av förlust av kontroll, rädsla och osäkerhet samt förändrad självbild och kroppsuppfattning. Utmaningen för sjuksköterskan blir därmed att undervisa och vägleda dessa patienter som befinner sig i en krissituation. Kunskap kring patienters upplevelser blir därför en viktig del av sjuksköterskans kompetens och kan innebära stora fördelar vid bemötande och omvårdnad av dessa patienter. Stomi är en konstgjord öppning som är kirurgisk anlagd på buken där avföring töms. Stomin kan vara temporär eller permanent och fås till följd av exempelvis olika sjukdomstillstånd så som inflammatoriska tarmsjukdomar och kolorektalcancer. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av att leva med stomi. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt baserad på 4 kvantitativa och 8 kvalitativa studier funna i databaserna Cinahl och Pubmed. Innehållet i studierna analyserades och därefter extraherades sex olika kategorier. Resultat: Dessa kategorier utgjordes av förlorad psykisk och fysisk kontroll, oro och osäkerhet, förändrad kroppsuppfattning och självbild, förändrad vardag och socialt liv, upplevelse av sjukvården samt anpassning och omvärdering. Slutsats: Slutsatsen blev att dessa personer upplevde en rad olika besvärande känslor och påverkan på det dagliga livet. Studien indikerade vikten av patienternas förberedelse inför livet med stomi där sjuksköterskans informativa och stöttande roll är av stor betydelse.

Browse

Browsing C-uppsatser (- 2009) by Title