Examensarbeten ämneslärarstudenter

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/71408

Browse

Now showing 1 - 20 of 159

”Då fastnar det mer i huvudet!” En fallstudie om undervisningspraktiker i skolämnet hem- och konsumentkunskap.
(2018) Schåman, Angelica
Ämnet hem- och konsumentkunskap ska lära ut många stora saker på lite tid. För att klara av det krävs en god planering och effektiva undervisningspraktiker. Den här studien ämnar kartlägga undervisningspraktiker i hem- och konsumentkunskap, kopplade till två exempelområden; hygien och näring, för att sedan analysera vad som karaktäriserar dessa samt på vilket sätt eleverna anser att det påverkar deras kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. För att göra detta planerades en kvalitativ enfallsstudie med datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med två hem- och konsumentkunskapslärare samt fokusgruppsintervjuer med ett urval av deras elever. För att koda materialet användes en riktad innehållsanalys och begreppet food literacy användes för att analysera resultatet. Food literacy innebär att kunna göra medvetna val av mat utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Kompetensen är uppbyggt av tre olika dimensioner, kunskap, färdighet och förhållningssätt. Resultatet visade på två distinkta undervisningspraktiker, implicit- och explicit undervisning. Hygienundervisningen var implicit medan näringsundervisningen var explicit. Eleverna hade inte hade tillräckliga kunskaper eller förhållningssätt för att diska på ett hygieniskt sätt, medan deras färdigheter var tillräckliga. Däremot hade de tillräckliga kunskaper och färdigheter för att diska miljövänligt, men endast ett till viss del tillräckligt förhållningssätt. Den explicita undervisningen var mer lämpad för att eleverna skulle utveckla food literacy, men även den tog inte hänsyn till förhållningsätt i tillräcklig grad. Eleverna önskar att undervisningen ska koppla ihop de tre dimensionerna bättre. Vidare forskning bör undersöka flera undervisningspraktiker, gärna genom observation, och koppla dem till undervisningsinnehåll samt analysera på vilket sätt det påverkar elevernas food literacy.
“Hej är världens bästa ord anser jag”. En kvalitativ studie om hur lärare i idrott och hälsa arbetar med relationsorienterade lärarbeteenden
(2018) Björck, Sara
Den svenska folkhälsan blir allt sämre och det kan ses höra ihop med våra barns och ungdomars minskade fysiska aktivitet. För många av dessa barn och ungdomar är skolämnet idrott och hälsa deras enda chans till fysisk aktivitet och få vetskap om den egna hälsan. Enligt Skolinspektionens granskning sjunker elevdeltagandet i ämnet vilket gör att alla elever inte får ta del av den kunskapen och den fysiska aktiviteten. Tidigare forskning har visat att om verksamma lärare arbetar med relationsorienterade lärarbeteenden kan det bidra till ett positivt elevdeltagande. Därför är syftet med studien att analysera hur dessa relationsorienterade lärarbeteenden kommer till uttryck i lärares beskrivningar av undervisningen i idrott och hälsa. Resultatet som är sammanställt av fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i idrott och hälsa visar att dessa lärare arbetar mycket med att försöka se och höra alla elever utifrån deras individuella nivåer och förutsättningar. Deras beskrivningar hör även ihop med de fem kategorierna kopplat till relationer inom ledarskapsforskning. Vissa kategorier stämmer överens med resultatet mer än andra och används mer i praktiken. Slutsatsen kan därmed dras att det relationsfrämjande arbetet verksamma lärare gör idag stämmer väl överens med det som är mest betydande för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i teorin.
Ju mer jag lär mig, ju mer inser jag hur lite jag vet. En kvantitativ studie om inkludering av elever med funktionsnedsättningar i ordinarie undervisning i Idrott och Hälsa
(2018) Lundmark, Eric
Begreppet funktionsnedsättning är ett vitt begrepp som innefattar tillfälliga som kroniska nedsättningar av antingen fysisk, mental eller biologisk karaktär. Att elever med sådana begränsningar ska delta i den ordinarie skolundervisningen är i dagens moderna samhälle självklart. Vad säger dagens lärare om inkluderande undervisning? Känner de att de klarar av att arbeta med en elevgrupp där en eller flera elever har funktionsnedsättningar eller behöver de mer utbildning i ämnet? Undersökningen som ligger till grund för denna uppsats syftar till att kartlägga blivande och aktiva lärares attityder gentemot inkludering av elever med funktionsnedsättningar i det ordinarie skolväsendet samt vilka faktorer de tycker är gynnsamma för uppdraget. Studien bygger på en kvantitativ metod där enkäten skickades ut via internetbaserade communityn. Studien visar att lärare i Idrott och Hälsa i Sverige är positivt inställda till att arbeta inkluderande, men känner att de behöver fortbildning för att klara av det. Ungefär hälften av alla aktiva lärare känner att de behöver nya lokaler och ny utrustning för att en elev med funktionsnedsättning ska kunna vara med. Inte sällan är heller klassens storlek en faktor som påverkar hur en inkluderande undervisning faller ut.
”Det mesta är ju jättebra”. Hem- och konsumentkunskapslärares åsikter om food literacy i undervisningen.
(2018) Gunnarsson, Jennie
Food literacy utvecklades i Australien för att öka kunskapen till mat och därmed minska den ohälsosamma livsstilen. Begreppet innehåller tre perspektiv: kunskaper, färdigheter och förmågor och under dessa tre perspektiv finns 22 aspekter som eleverna behöver kunna för att göra medvetna val utifrån mat, hälsa, ekonomi och miljö. I hem- och konsumentkunskapen syftar ämnet till att eleverna ska göra medvetna val utifrån hälsa, ekonomi och miljö. Det finns ett flertal likheter mellan food literacy och hem- och konsumentkunskap. Därför är studiens syfte att utforska hur food literacys aspekter syns i hem- och konsumentkunskapslärarens undervisning samt undersöka lärarens förhållningssätt till dem. För att undersöka det genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma, legitimerade och behöriga hem- och konsumentkunskapslärare och det transkriberade materialet kodades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att nästan alla food literacys aspekter förekom i hem- och konsumentkunskapsundervisningen och de aspekter som de inte tog upp var på grund av tidsbrist eller att andra ämnen tog upp dem istället. Slutsatsen är att food literacys aspekter är relativt likt syftet med hem- och konsumentkunskap och lärarna i studien ansåg att food literacys aspekter innehåller kunskaper som är bra att lära sig för resten av livet. Food literacys aspekter kan tillämpas i hem- och konsumentkunskapsundervisningen men ämnet har för få undervisningstimmar för att hinna med alla.
Din kropp är ideal! En explorativ studie om lärande kring kroppsideal i gymnasieämnet idrott och hälsa.
(2018) Sadik, Sara; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Dagligen matas vi av medias snäva bild av kroppsideal. Barn och ungdomar exponeras kontinuerligt för medias utopiska och ouppnåeliga bilder. Tidigare forskning visar att medias bild av kroppsideal påverkar barn och ungdomar på ett negativt sätt. Syftet är därför att testa och utvärdera en lektionsserie för att främja gymnasieelevers kunskaper kring ämnet kroppsideal. Mer specifikt är studiens syfte att a) kartlägga elevernas lärande med avseende på ämnesspecifika centrala begrepp och kunskap om orsaker och konsekvenser av ideal; b) ge rekommendationer om vidareutvecklingen av lektionsserien. Metoden som har används är en Learning study. I en serie på fyra lektioner, som inkluderade 13 gymnasielever i årskurs 2 i västra Göteborg. Under första och sista lektionen genomförde eleverna ett för- och eftertest och även hade två fokusgrupper (diskussionsgrupper) i anslutning till testen. Resultatet visade generellt att elevernas förkunskaper kring kroppsideal var svaga. Under studiens gång förändrades elevernas vokabulär kring kroppsideal och förståelse kring dess konsekvenser förändraders. Slutsatsen av studien är att Learning study tycks vara en effektiv metod i undervisningen av kroppsideal i ämnet Idrott och hälsa. Eleverna kunde, efter lektionsserien, utförligare beskriva och exemplifiera kroppsideal och dess konsekvenser.
Elever vill tävla. En kvalitativ studie om tävlingsmomentet i skolämnet Idrott och Hälsa.
(2018) Wollert, Sofia
Tävlingsmomentet har länge varit närvarande i skolans ämne idrott och hälsa. Detta trots att det redan år 1970 rapporterades om att det finns vissa risker med denna undervisning. Tidigare forskning inom ämnet visar att vissa elever känner glädje och andra känner obehag kring tävlingsmomentet. Syftet med studien är därför att beskriva expertlärares syn på tävlingsmoment samt hur de använder sig av tävlingsmoment i undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metoddesign. Totalt intervjuades fem expertlärare. Resultatet visar att de flesta expertlärare tycker att tävlingsmomentet ska vara kvar men att det bör tonas ner för att möta alla elevers olika behov. Tävlingsmomentet ses av expertlärare som en drivkraft. Tävlingsmoment används ofta för att utmana elever med god förmåga i ämnet. Det bör dock inte utan tanke inkluderas i undervisningen. Expertlärare lyfter ofta andra värden, sociala och tekniska när de använder sig av tävlingsmoment i undervisningen, för att lägga fokus på lärandet inte på tävlingen. Expertlärare lägger också upp undervisningen på ett speciellt sätt för att kunna möta alla elevers behov. Det finns enligt expertlärare både fördelar och nackdelar med tävlingsmomentet. Läraren verkar dock vara det viktigaste verktyget för att tävlingsmomentet ska bli lyckat. Slutsatsen av detta arbete är att lärare som har förmågan att skapa en positiv atmosfär i klassen och har förmågan att möta både gruppens och individens behov samt är beredd att lägga mycket tid för att skapa bra tävlingsmoment kan använda detta medel i undervisningen. Lärare som inte klarar av detta, bör inte använda tävlingsmoment i undervisningen.
Hälsa ur ett elevperspektiv. Uppfattningar och erfarenheter av undervisning om hälsa i hem- och konsumentkunskap.
(2019) Sürer, Zehra
Det holistiska och dynamiska begreppet hälsa diskuteras ofta i medier av olika slag och är dessutom ett centralt perspektiv i ämnet hem- och konsumentkunskap (HKK). HKK ska ge elever möjlighet att utveckla flera viktiga förmågor inom hälsa. Trots det tenderar undervisning om hälsa att ha fokus på endast en liten del, där det främst handlar om matens betydelse för den fysiska hälsan. Syftet med studien är att kartlägga elevers uppfattningar om hälsa och deras erfarenheter av undervisning om hälsa i HKK. En kvantitativ metod med inslag av kvalitativ innehållsanalys används med en digital enkät för datainsamling, där totalt 64 elever deltar. Resultatet visar att den fysiska dimensionen av hälsa är den dimension som dominerar elevers uppfattningar. Flickor anger även den sociala dimensionen av hälsa som en betydelsefull faktor. Elever anger ingen större erfarenhet av den sociala dimensionen av hållbar utveckling som är en central del i undervisning om hälsa i HKK. Även hälsobudskap via medier inkluderas sällan i undervisningen. Eleverna är främst bekanta med lärarledd undervisning som berör hygien, varierade och balanserade måltider, näringslära samt planering/tillagning/värdering av måltider utifrån perspektivet hälsa. En stor del av eleverna anger att undervisningen har hjälpt dem att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till information om hälsa. Vidare anger de en ökning av motivation samt självtillit till att förbättra den egna hälsan genom att göra medvetna hälsoval. Att undervisning om hälsa i HKK har en positiv påverkan på många elevers health literacy är en slutsats som dras.
På elevernas planhalva. En kvalitativ intervjustudie som belyser högstadieelevers normföreställningar om ämnet Idrott och hälsa.
(2019) Lööf, Micaela
I kursplanen för Idrott och hälsas står det beskrivet att elever förväntas kunna ta ställning till hur deras val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Ytterst lite forskning har bedrivits med syfte att belysa Idrott och hälsas ämnesinnehåll utifrån flickor och pojkars uppfattningar och önskemål, samt huruvida innehållet är kopplat till elevernas normföreställningar. Syftet med den här studien är därför att bilda en uppfattning om flickor och pojkars föreställningar kring detta. För detta så intervjuades sju elever (fyra flickor, tre pojkar). Under intervjun så användes en fotokonstruktion. Med hjälp av ett genusteoretiskt ramverk analyserades det empiriska materialet, vilket sedan diskuterades utifrån könsnormer och lärarens utformning av undervisning och val av ämnesinnehåll. Resultatet visar att flickor och pojkar baserar sina idrottsliga val på den verklighet de känner igen, saker som de upplevt. Intressanta upptäckter har gjorts i denna studie som tillsammans talar för en gynnsam position för pojkarna i en undervisningsform som hämtat mycket inspiration från föreningsidrotten. Ett resultat som på förhand inte var tänkbart var att pojkarna framställdes som bäst på samtliga sporter, inklusive dans, och att samtliga informanter valde en bild av en flicka när de skulle utse vem som de trodde var bäst på Idrott och hälsa. Slutsatsen är att undervisningen bör utformas på ett sätt som motsätter sig elevens egen uppfattning av flickor och pojkars fysiska förmåga samt utformas med tydligare kunskapsmål. Detta kan tänkas legitimera undervisningens innehåll ur ett elevperspektiv.
”Hur jag än försöker trolla, så får jag inte riktigt till det.” En fenomenografisk studie om lärares uppfattningar gällande formativ bedömning i skolämnet hem- och konsumentkunskap.
(2019) Ulvenstål, Linnea
Att lärare sätter betyg är ett myndighetsutövande och en viktig del av lärares uppdrag. Det är alltså både nödvändigt och ofrånkomligt att lärare bedriver bedömning i sitt arbete. Den formativa bedömningen har blivit alltmer populär, men forskning visar att lärare sällan använder den och rådande ramar kan vara en hämmande faktor. Studien syftar till att skildra hur bedömningsarbetet uppfattas av verksamma lärare i hem- och konsumentkunskap. Studien har en kvalitativ och fenomenografisk ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med sju stycken hem- och konsumentkunskapslärare. Resultatet visar att lärarna uppfattar bedömning som nödvändigt, svårt och tidskrävande. Resultatet visar även att stödet som lärarna uppfattar gällande bedömningsarbetet är skiftande. Vissa upplever stöd från exempelvis kollegor eller rektor, medan andra uttrycker en ensamhet och avsaknad av stöd från dessa aktörer. Formativ bedömning uppfattas som viktigt, självklart och positivt för elevernas utveckling, dock blir den formativa bedömningen bristande i praktiken. De fem nyckelstrategierna uppfattas som positiva i teorin, men lärarna upplever viss problematik när dessa ska appliceras i hem- och konsumentkunskap. Slutsatsen som dras är att lärare i hem- och konsumentkunskap stöter på vissa hinder gällande bedömningsarbetet och i flera fall existerar ett motsatsförhållande huruvida en bedömningspraktik är gynnsam eller inte. Detta kan leda till att utveckling av rådande och implementering av nya bedömningsmetoder blir lidande.
Nu ska väl eleverna röra sig tillräckligt? En kvalitativ studie om utökningen av undervisningstimmar för Idrott och hälsa på grundskolan.
(2019) Modigh, Tobias; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Barn och ungdomar rör sig i allt mindre utsträckning, och studier har visat på att många barn och ungdomar inte når upp till rekommenderade 60 minuter av fysisk aktivitet på minst måttlig nivå. Idrott och hälsa har identifierats som en arena för fysisk aktivitet, och från och med skolåret 19/20 tilldelades ämnet ytterligare 100 undervisningstimmar på grundskolan. Dessa skall enligt rekommendationer från Skolverket fördelas på årskurs 6-9. I den här studien har fem nyexaminerade lärare intervjuats som arbetar med elever i årskurs 6-9 för att få en inblick i hur de ser på sitt uppdrag som lärare och hur de ser på utökningen av undervisningstimmar. Svaren har analyserats utifrån det patogena och det salutogena perspektivet. Det har därvid framkommit orosmoln som lyfts fram ur studiens resultat. Resultatet tyder på att lärare är glada över att få fler undervisningstimmar till sitt förfogande och att de i större utsträckning arbetar utifrån ett salutogent perspektiv. Resultatet tyder också på att det från lärarnas sida inte är helt klart vad dessa undervisningstimmar innebär för deras profession. Utökningen av antalet undervisningstimmar väntas bidra till mindre goda arbetsförhållanden för lärarna i form av brist på kvalitativ undervisningsmiljö. Intervjuerna visar också på en samsyn hos lärarna om att längre lektioner ger bättre utfall än fler (och kortare), vilket i kombination med de andra resultaten ger en bild av att utökningen av undervisningstimmar i ämnet inte givet kommer att leda till Skolverkets utsatta mål. Med det sagt menar författaren att det är viktigt att följa upp hur undervisningstimmarna används och om de ger en förbättrad uppfyllnad av målen och ett utökat arbete med de delar av ämnet som Skolverket lyfter i sina rekommendationer. Studien pekar också på att behövs en översyn av undervisningsmiljöer för Idrott och hälsa, då det redan innan denna utökning av undervisningstimmar genomförs är ont om bra undervisningsmiljöer. Det är då rimligt att anta att det kommer att se ännu värre ut om tre år när hela utökningen är implementerad.
Pay Attention! En forskningsöversikt om fysisk aktivitets påverkan på uppmärksamhet bland ungdomar i skolan
(2019) Lööf, Micaela; Mökander, Johan
Lärare i den svenska skolan använder fysisk aktivitet för att påverka elevers uppmärksamhet för att i positiv riktning influera skolresultaten. Trots detta så verkar inte lärarna vara fullt medvetna om hur fysisk aktivitet bör bedrivas för att bäst passa syftet. Syftet med denna forskningsöversikt var att sammanställa forskningsresultat angående hur fysisk aktivitet påverkar uppmärksamhet bland ungdomar. Metoden som användes var en systematisk forskningsöversikt där tio artiklar har sammanställts. Resultatet visade att den fysiska aktiviteten bör ligga på en nivå som motsvarar måttlig till intensiv nivå samt att många olika varianter av fysisk aktivitet har en positiv verkan på uppmärksamheten. Särskilt fördelaktigt var aktiviteter som innehöll koordinativa inslag, speciellt om två perioder av fysisk aktivitet genomfördes under förmiddagen. Vidare visade resultatet att effekten av ökad uppmärksamhet kunde hålla i upp till 110 minuter efter en fysisk aktivitet. Slutsatsen blev att fysisk aktivitet bör ligga på en måttlig till mycket intensiv intensitetsnivå inom minst ca 10 minuter med koordinativa inslag. Den största effekten av ökad uppmärksamhet visade sig efter 2x20 minuters fysisk aktivitet under förmiddagen. Följden blir således att lärare bör se över sitt tillvägagångssätt när de tillämpar fysisk aktivitet i skolan i syfte att påverka elevernas uppmärksamhet.
Läroplansvaliditet i hem- och konsumentkunskap. En kvalitativ studie om hur lärare synliggör kopplingen mellan styrdokument och undervisningspraktiker.
(2019) Tingmyr, Patricia
Skolans uppdrag sedan 1962 är att lära barn och ungdomar om det svenska samhällets demokratiska grund. I skolan idag är bedömning en stor del av den pedagogiska verksamheten och denna ska ha sin grund i kursplan, planering och undervisning. Ett begrepp som sammanfogar dessa delar av den pedagogiska verksamheten är läroplansvaliditet. Till detta begrepp hör även transparens mellan elever och lärare till, där elever ska få förklarat vad de ska göra och vad som krävs av dem för att nå sina mål. Studiens syfte är att synliggöra lärares koppling mellan kursplan och undervisningspraktiker. En kvalitativ design användes och genom semi-strukturerade intervjuer och dokumentanalys kunde studiens syfte och frågeställningar bemötas. Resultatet visar på att lärare baserar mestadels av sina undervisnings- och bedömningspraktiker på kunskapskraven, både utifrån de intervjuade och de författande lärarna. Resultatet redovisar även att lärare eftersträvar att ha transparens gällande planering, undervisning och bedömning gentemot eleverna. Slutsatsen är att läroplansvalditeten i lärarnas praktiker är medelmåttlig. En annan slutsats som dras är att lärare behöver mer kunskap gällande hur begreppet läroplansvaliditet och dess teman kan tillämpas i den pedagogiska verksamheten.
”Det är ju inte så att det är mer hälsosamt att vara kurvig eller mer hälsosamt att vara jättesmal.” En kvalitativ studie om gymnasietjejers uppfattade kroppsbild samt deras relation till fysisk aktivitet.
(2019) Ljungberg, Louise; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Studien undersöker gymnasietjejers uppfattade kroppsbild och deras relation till fysisk aktivitet. Relationen mellan positiv kroppsbild och fysisk aktivitet har enligt tidigare forskning visat sig vara betydelsefull för att uppskatta fysisk aktivitet och sin kropp. Kroppen är central i ämnet Idrott och hälsa och för att eleverna ska utvecklas inom ämnet behöver de vara trygga i sin kropp. Tjejer är, enligt objektifieringsteorin, mer utsatta för höga krav från samhället och omgivningen på deras kroppar. Fysisk aktivitet och träning ses som en faktor som stärker individens kroppsbild till de positiva och där kroppens funktionalitet hamnar i fokus. Genom fem semi-strukturerade intervjuer ska studien synliggöra gymnasietjejers tankar om kroppsideal och sin kropp samt deras relation till fysisk aktivitet. Intervjuguiden berör huvudteman, Tema 1: Uppfattning om kroppsideal, Tema 2: Relation till fysisk aktivitet. Varje tema är förberett med följdfrågor så att intervjuerna besvarar studiens frågeställningar. Resultatet presenteras i teman utefter frågeställningarna. Kroppsidealen påverkade gymnasietjejerna genom samtliga faktorer (1) ohälsosamma beteenden och negativa tankar, (2) ett ifrågasättande av idealen, (3) kommentarer och påverkan av sociala medier, (4) den omgivande miljö och dess sociala kontext. Gymnasietjejernas betydelser för fysisk aktivitet varierade och följande teman identifierades (1) för att må bra, (2) social tillhörighet, (3) förändra sin kropp, (4) ångestfyllt. Relationen mellan positiv kroppsbild och en sund relation till fysisk aktivitet förstärktes med studiens resultat.
”Det är viktigt på HKK-lektionerna också, men då lagar vi mest mat” - 15-åringars uppfattningar av undervisning om arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv i hem- och konsumentkunskap.
(2019) Blom, Kornelia
Begreppet jämställdhet har länge varit en del av skolans och hem- och konsumentkunskapens (HKK) läroplan. I HKK ska eleverna få lära sig hur man delar upp arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. Det har i tidigare forskning framkommit att många lärare upplever ämnesområdet som svårt att undervisa kring. Något som dock inte forskats på är vad eleverna tycker och uppfattar av den undervisning de får. Syftet med den här studien var därför att kartlägga elevers i årskurs 9:s uppfattningar av undervisning om jämställdhet i hemmet i hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Detta undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en digital enkät. Total 63 svar analyserades för att få fram resultatet. Resultatet visade att det inte finns någon påtaglig skillnad i hur ofta eleverna upplever undervisning i ämnesområdet i förhållande till andra ämnesområden. En slutsats var att det dock finns en viss skillnad i hur pojkar och flickor uppfattar undervisningen gällande arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. Den mest framträdande skillnaden var att flickor vill ha mer undervisning om jämställdhet, vilket är något som pojkar inte eftersträvar.
Tävlingsmoment i skolämnet Idrott och hälsa, hiss eller diss? En forskningsöversikt om hur tävlingsmoment uppfattas och används inom undervisningen.
(2020) Eriksson, Daniel; Wattström, David
En stor del av dagens Idrott och hälsa-undervisning kretsar kring olika former av tävlingsmoment. Diskussionen om tävlingsmomentets vara eller icke vara i en skolkontext är en ständig vattendelare bland både lärare och elever. I en rapport från Skolinspektionen slår granskningen fast att vissa elever blir exkluderade och exponerade när tävlingsaktiviteter genomförs i undervisningen. Syftet med forskningsöversikten var att undersöka hur tävlingsmoment uppfattas och används samt vad det kan medföra i undervisningen. Metoden som användes i forskningsöversikten var en systematisk forskningsöversikt utförd via databaserna ERIC, Educational Research Complete och SPORTDiscus. 12 artiklar utgjorde resultatet och forskningen visar att elever i hög utsträckning uppskattar tävlingsmoment i undervisningen. Majoriteten av eleverna upplever tävlingsaktiviteter som någonting roligt och spännande. Men resultatet visar även att tävlingsmoment kan medför negativa konsekvenser. Vissa elever blir ofrivilligt exkluderade i tävlingssammanhang i de fall högpresterande elever enbart fokuserar på att vinna snarare än att samarbeta. Detta kan i förlängningen påverka vissa elevers lärande då de inte får möjlighet att utvecklas under spelet gång. Lärares uppfattning kring tävlingsmoment skiljer sig åt. En bidragande orsak till detta är den enskilde lärarens tidigare erfarenheter av tävlingsmoment, både i och utanför skolan. I förlängningen kan idrottslärares egna uppfattningar om tävlingsmoment i Idrott och hälsa bidra till både positiv och negativ påverkan gällande elevers deltagande, lärande och fysiska aktivitet. Området tävlingsmoment i undervisningen behöver ytterligare forskning och framförallt i en nordisk kontext eftersom det finns en stor avsaknad av empiriska studier utförda i Norden.
Missnöje - En forskningsöversikt om kroppsideal och kroppsuppfattning hos ungdomar kopplat till ämnet Idrott och hälsa på grund- och gymnasieskola.
(2020) Heshar, Aran; Shamsi, Navid; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Ett problem i dagens samhälle är att unga människors kroppsuppfattning påverkas av de stereotypiska kroppsidealen och sociala medier är en bidragande faktor till detta. Därför var det intressant att som idrottslärare fördjupa sig i detta temat eftersom det ingår i arbetsuppgifterna som lärare. I denna forskningsöversikt var syftet att granska artiklar angående ungdomars kroppsuppfattningar kopplat till kroppsideal och ämnet Idrott och hälsa på grund- och gymnasieskolan. De 12 artiklarna som använts till studien har tagits fram med hjälp av databaserna GU Supersök och SPORTDiscus som har bearbetats systematiskt. Sammanställningen av resultatet har presenterats från tidigare forskning kring temat. Resultat visade att ungdomars kroppsuppfattning påverkas av kroppsideal som framställdes i sociala medier. För att uppnå dessa ideal använde sig en del ungdomar av ohälsosamma medel/dieter som exempelvis steroider eller att ungdomar utesluter måltider. Vidare visade resultatet att det fanns en skillnad mellan könen om hur de påverkas. Samtliga studier visade på att flickor har en sämre kroppsuppfattning i förhållande till pojkar.
Att hamna sist i ledet - En forskningsöversikt om andraspråksinlärning i idrott och hälsa
(2020) Kröönström, Charlie; Stjärnborg, Jonatan; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Andraspråkselever utgör idag en stor elevgrupp inom den svenska skolan. Det är därför troligt att både nuvarande och framtida lärare i ämnet idrott och hälsa kommer möta denna elevgrupp i undervisningen. Samtidigt är forskning kring andraspråksinlärning i ämnet idrott och hälsa i Sverige begränsad. Syftet var därför att med hjälp av en forskningsöversikt analysera och kritiskt granska forskning om andraspråksinlärning i ämnet idrott och hälsa med fokus på lärare och andraspråkselevers erfarenheter. Metoden för arbetet utgjordes av en systematisk forskningsöversikt där databassökningar genomfördes för att samla in vetenskaplig litteratur. Med utgångspunkt i exklusions- och inklusionskriterier utmynnade databassökningarna i tio artiklar som inkluderades i resultatet. Forskningsöversiktens resultat visade att undervisning av andraspråkselever i skolämnet idrott och hälsa medför språkliga barriärer i kommunikationen mellan lärare och elever. Lärare å ena sidan upplevde att språkliga barriärer försvårar arbetet med att undervisa andraspråkselever i ämnet vilket bidrog till känslor av frustration och otillräcklighet för att inte kunna tillgodose denna elevgrupp en adekvat utbildning. Eleverna å andra sidan upplevde att språkliga barriärer medförde att undervisningen blev svårbegriplig. Till följd av det vittnade eleverna om en rädsla för att bli exkluderade till följd av bristande språkkunskaper i målspråket. Mer forskning på området i Sverige är önskvärt. Företrädesvis kvalitativa studier där man undersöker lärare och elevers erfarenheter av andraspråksinlärning. Vidare vore det intressant med interventionsstudier där mer långtgående effekter av språk- och ämnesintegrerad undervisning undersöks.
Distansundervisning i idrott och hälsa En möjlighet eller ett hinder?
(2020) Jarhed, Elin; Strand, Rebecca; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Våren 2020 tvingades stora delar av världen att stänga ner skolor och övergå till distansundervisning på grund av covid-19 pandemin. Forskning om erfarenheterna av covid19 pandemin visade att övergången till distansundervisning hade varit problematisk. Lärare saknade pedagogiska strategier för distansundervisning och eleverna upplevde ensamhet och oro. Syftet med forskningsöversikten var att genomföra en omfattande översikt kring elevers och lärares erfarenheter från distansundervisning i ämnet idrott och hälsa. Metoden som användes var en systematisk forskningsöversikt som gjordes i databaserna Scopus, SPORTDiscus och ERIC. Detta resulterade i tio artiklar från ett internationellt perspektiv. Resultatet i forskningsöversikten visade att distansundervisningen kan ge ämnet flera utvecklingsmöjligheter. Till exempel kan distansundervisning leda till att ämnet blir mer individualiserat och att eleverna får mer tid till att reflektera över sitt eget lärande. Resultatet visar även att distansundervisning kan resultera i vissa utmaningar i ämnet. Framför allt lyfts och diskuteras fysisk aktivitet som bristande under distansundervisning. Teknisk kompetens lyfts som en viktig kunskap hos lärare och elever för att bedriva distansundervisning. Lärare ska även vara medvetna om att distansundervisning inte passar alla och borde endast vara en valmöjlighet.
Simundervisning i Idrott och Hälsa. En forskningsöversikt med anknytning till formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan.
(2020) Alfredsson, Rebecca; Hjalmarsson Ljunggren, Jennie; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Simundervisning är ett viktigt moment i skolan eftersom det kan förebygga drunkningsolyckor i samhället. En lärare i ämnet Idrott och Hälsa bör vara väl medveten om riskerna som finns med simundervisning, men också kunna överföra simkunskaper samt livräddande moment till elever. Simundervisningen, tillsammans med friluftsliv och dans, har visat sig utgöra endast 18 procent av idrottsundervisningen, istället prioriteras andra aktiviteter. Det krävs fler insatser från samhällskrafter från olika håll så att fler elever når de kunskapskrav som gäller simning. Den största påverkan på simundervisningen är tid, utrymme och ekonomi. Dessutom påverkas simundervisningen av lärarens egna kunskaper inom ämnet, samt prioriteringar och tolkningar av styrdokumenten. Syftet var att kartlägga forskning kopplad till simundervisningen inom ramen för ämnet Idrott och Hälsa genom att uppmärksamma läroplanstexter, lärarens tolkning och elevernas upplevelser som utgör de tre arenorna. Formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Ett systematiskt urval av artiklarna relevanta till frågeställningarna genomfördes baserat på exklusions- och inklusionskriterier och studiens syfte och frågeställningar. Resultaten som baserades på internationell forskning indikerade på att simning bör stå mer konkret utskrivet i läroplanen eftersom att det är ett livräddande moment i ämnet Idrott och Hälsa. Simundervisning är komplext eftersom det skiljer sig från andra moment i Idrott och Hälsa där bland annat ekonomi, tid och bullrig miljö sätter ramarna för undervisningen. Formativ kamratbedömning, videoåterkoppling och individualisering var metoder läraren implementerade i undervisningen som kunde gynna elevernas utveckling inom ämnet. Majoriteten av elever höll med om att simning är ett viktigt moment i Idrott och Hälsa.
Verktyg för välbefinnande. En kvalitativ studie om hur gymnasielärare i idrott och hälsa arbetar med psykisk hälsa.
(2021) Liljenberg, Viktor; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat på senare år och är idag ett utbrett problem. Skolan och ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig arena för att arbeta med ungas psykiska hälsa men forskning visar att psykiska hälsoaspekter sällan ges utrymme i undervisningen. Därför var syftet med studien att undersöka hur ämneslärare i idrott och hälsa på gymnasienivå beskriver att de arbetar med psykisk hälsa inom sitt ämne. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där materialet genomgick en tematisk innehållsanalys samt en diskursanalys utifrån de teman som innehållsanalysen genererade. Resultatet visar att lärarna använder en bredd av strategier och undervisningsinnehåll där fem diskurser är framträdande. Lärarna framhåller ett helhetsperspektiv på hälsoundervisningen (holistisk diskurs) men anger samtidigt att undervisning om psykisk hälsa främst integreras i praktiska aktiviteter (aktivitetsdiskurs). Några framträdande undervisningsstrategier är att främja goda relationer och en trygg lärmiljö (relationsdiskurs) samt att skapa meningsfulla och utmanande lärsituationer (meningsskapande diskurs). Dessutom betonas vikten av att förse elever med kunskaper och verktyg att ta hand om sin hälsa i ett livslångt perspektiv (verktygsdiskurs). Trots den variation av innehåll och strategier som nämns kan det konstateras att psykisk hälsa ges en undanskymd plats i undervisningen. Lärare bör därför på ett tydligare sätt lyfta fram ett holistiskt och salutogent perspektiv för att ge psykiska hälsoaspekter större utrymme. Det kan konstateras att dagens ämnesplan ger lärarna stor frihet i att utforma undervisningen och att tydligare skrivningar kring psykisk hälsa skulle kunna bidra till en mer holistisk hälsoundervisning.

Browse

Browsing Examensarbeten ämneslärarstudenter by Issue Date