Examensarbeten ämneslärarstudenter

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/71408

Browse

Now showing 1 - 20 of 159

Ämnesbudget ⁃ En utmaning för likvärdig undervisning i hem- och konsumentkunskap
(2025) Björklund, Molly
Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning ämnesbudgeten påverkar lärares möjligheter till praktisk undervisning i hem- och konsumentkunskap. Genom en enkätundersökning med 73 verksamma hem- och konsumentkunskapslärare analyserades deras erfarenheter, strategier och upplevda begränsningar kopplade till ämnesbudgeten. Resultatet visar att ämnesbudgetens storlek varierar mellan olika skolor och därmed påverkar undervisningen i olika utsträckning. En del av lärarna uppger att praktiska moment får stå tillbaka till förmån för teoretiska för att budgeten ska hålla. Resultatet visar också att valet av livsmedel ofta styrs av ekonomi snarare än näringsvärde och hållbarhetsaspekter, vilket kan upplevas stå i konflikt med delar av ämnets kursplan. Trots ovanstående uppger ändå de flesta av lärarna att måluppfyllelsen är fortsatt hög i ämnet. En liten andel av lärarna uppger dock att måluppfyllelsen har sjunkit på grund av de begräsningar som ämnesbudgeten har medfört. Slutsatsen i studien är att ekonomiska förutsättningar kan ha en direkt påverkan på undervisningens kvalitet och innehåll och att det i förlängningen kan påverka elevernas möjligheter att nå kursmålen. Inför framtiden bör ämnet HKK ges skäliga ekonomiska resurser för att möjliggöra att undervisningen går linje med läroplanens mål om likvärdig utbildning.
Ämneskunskap och ämnesdidaktisk kompetens
(2024) Berggren, Philip; Hedin, Ludwig; Nogueira, Christoffer
Skolinspektionens granskning visar att finns det brister i undervisningen i idrott och hälsa. För att utveckla undervisningen behövs lärare med goda kompetenser. Syfte med studien är att utforska lärarkompetenser i idrott och hälsa kopplat till Shulmans (1986) två begrepp, ämneskunskaper (ÄK) och ämnesdidaktisk kompetens (ÄDK). Detta har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa. Resultatet visar att ÄK handlar om en kombination av praktiska och teoretiska färdigheter samt att kunna anpassa undervisningen och använda olika undervisningsmetoders är en avgörande del av ÄDK. Till sist kan det fastslås att goda ÄK påverkar olika aspekter av ÄDK. En slutsats är att skolor och lärare bör utforska hur man kan utveckla lärare i idrott och hälsas ÄK.
”Ämnet har blivit så teoretiskt… så det är många som slås ut, tyvärr...”. En kvalitativ studie om lärare och elevers erfarenheter av att inkludera nyanlända och flerspråkiga elever i undervisningen i idrott och hälsa.
(2022) Kröönström, Charlie
Med anledning av flertalet konflikter i världen har migrationen under det senaste decenniet ökat. Under det senaste årtiondet har över en miljon personer invandrat till Sverige vilket har föranlett ett förhöjt antal flerspråkiga elever i den svenska skolan. Eftersom nyanlända och flerspråkiga både behöver lära sig ett nytt språk och samtidigt lära på det nya språket kan de beskrivas stå inför en dubbel utmaning. För att underlätta denna utmaning krävs att lärare besitter kunskaper för att på ett adekvat sätt organisera och genomföra undervisningen efter nyanlända och flerspråkiga elevers behov. Tidigare forskning tyder dock på att flertalet lärare upplever sig sakna denna kunskap. Syftet med studien var att undersöka lärare och elevers erfarenheter av att inkludera nyanlända och flerspråkiga elever i undervisning i idrott och hälsa. Totalt 10 deltagare, varav 4 lärare och 6 elever, rekryterades till studien via en kombination av subjektivt urval och bekvämlighetsurval. För att besvara studiens forskningsfrågor kom deltagarna att intervjuas med hjälp av semistrukturerade intervjuer vartefter data analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att både lärare och elever upplever såväl utmaningar som möjligheter för att överbrygga språkliga utmaningar i undervisningen. Både lärare och elever upplever teoretiska och skriftliga uppgifter som särskilt utmanande. Såväl lärare som elever upplever samtidigt verbal kommunikation i kombination med kroppsspråk som en särskilt användbar möjlighet för att överbrygga språkliga utmaningar i undervisningen, framför allt för att underlätta förståelsen för eleverna i samband med praktiska moment.
“Den är ganska ny, och jag är ganska gammal”
(2024-06) Davidsson, Marina; Mannfolk, Clara; Sandgren, Emma
År 2022 implementerades en ny läroplan i de svenska skolorna. Den nya läroplanen innehöll omfattande ändringar på så vis att samtliga kursplaner fick reviderat innehåll, däribland det centrala innehållet som sågs över. Huruvida kursplansförändringen är något som fick lärarna att faktiskt ändra i sin undervisning är något som ännu inte fått ett stort fokus i dagens forskning. Därmed blev det utgångspunkten i denna studie. Studien syftar till att utforska högstadielärares uppfattningar om hälsoundervisning i ämnet Idrott och hälsa i relation till kursplansförändringen 2022 samt deras erfarande av kompetensutveckling. En kvalitativ metod som genomsyrades av det teoretiska ramverket fenomenologi användes i studien i form av intervjuer av sex verksamma lärare i ämnet Idrott och hälsa i årskurs 7-9. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide som utarbetades med hjälp av studiens frågeställningar och spelades in för att därefter transkriberas. Resultatet visade på att flera lärare inte hade gjort några större förändringar i sin undervisning. Därutöver framkommer det i resultatet att den nya kursplanen upplevdes som mer tolkningsbar samt att de inte ansåg att en revidering av vikt hade genomförts. Dessutom indikerar resultatet att lärare önskade mer kompetensutveckling och i en annan form än den som erbjudits. En slutsats som författarna stipulerat utifrån dessa resultat är att bristande kompetensutveckling i samband med styrdokumentsreformer stjälper de tänkta förändringar som en reform är avsedd att generera. Kompetensutveckling inom det avsedda området behöver utvecklas och erbjudas i större utsträckning.
Är hälsa verkligen inkluderat? En forskningsöversikt om undervisning av hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa och hur detta tar sig uttryck i olika länder.
(2022) Rindvik, Malin; Segerström, Agnes
Idrott och hälsa är ett ämne som ska behandla fysisk, psykisk och social hälsa enligt den svenska kursplanen. Men frågan är hur detta kan genomföras i praktiken? Syftet med denna forskningsöversikt är därför att granska och sammanställa tidigare forskning om undervisning av hälsoperspektivet i ämnet idrott och hälsa och hur detta tar sig uttryck i olika länder, med utgångspunkt i ett svenskt perspektiv samt ett lärarperspektiv. Länder som ingår i forskningsöversikten kommer från Europa, Asien och Oceanien. Metoden som använts bygger på publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnet och som är sammanställda i en systematisk forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar från olika länder använts. Resultatet som har framkommit tyder på lagspel, kondition och utomhusaktiviteter dominerar i ämnet. Detta trots att hälsa som begrepp nämns ofta i den svenska läroplanen. Samtidigt anser lärare i flera intervjustudier att hälsa är ett brett begrepp, något som leder till svårigheter med att implementera det i undervisningen. Slutsatsen som kan dras är att fysisk aktivitet är det mest vanliga när det kommer till lektionsinnehåll, både internationellt och i Sverige. Samtidigt finns det oklarheter kring vem som ska lära ut om hälsoaspekter i undervisningen. Det behöver bli tydligare vad som förväntas av läraren och detta behöver definieras i bland annat lärarutbildningen. Därför behövs det också mer forskning inom det här området.
”Asså utseende är en väldigt stor grej”. En intervjustudie om gymnasieelevers förståelse av kroppsideal i ämnet idrott och hälsa.
(2022) Heshar, Aran
I dagens samhälle är det mer vanligt att människor i synnerhet ungdomars kroppsuppfattning påverkas av de stereotypiska kroppsidealen som råder idag. Enligt tidigare forskning kring kroppsideal har det visats att gymnasieelever beskriver kroppsidealen könsspecifika, det vill säga normen för den manliga och kvinnliga kroppen beskrivs på olika sätt. Vidare har tidigare forskning visat att kroppsidealen påverkar gymnasielever kroppsuppfattning samt att kroppsideal knappt behandlas i idrott och hälsa undervisningen. Därmed var det intressant att som blivande idrott och hälsa lärare fördjupa sig i detta ämnesområde. Syftet med denna studie var att utforska gymnasielevers förståelse av kroppsideal i relation till kroppsuppfattning och kön samt undervisningen i idrott och hälsa. Den forskningsmetod som har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är genom kvalitativa intervjuer. Genom fem semistrukturerade intervjuer visade resultatet att gymnasier elever beskriver kroppsidealen olika för män och kvinnor. Det kvinnliga kroppsidealet beskrevs att en kvinna ska vara smal, kurvig och vältränad och idealet för den manliga kroppen beskrevs att en man ska vara stor, stark och vältränad. Vidare framkom det att kroppsidealen påverkar gymnasieelevers kroppsuppfattning genom att gymnasielever jämförde sig med kroppsidealen och detta i sin tur kunde påverka ens syn på sin egen kropp negativ om en inte var i enlighet med idealen. Slutligen visade resultatet att kroppsideal behandlas i liten utsträckning idrott och hälsa undervisning.
Att bedöma praktiska moment. Lärares uppfattningar kring likvärdig bedömning inom de praktiska momenten i hem- och konsumentkunskap
(2023) Kavak, Jamila
Ämnet hem- och konsumentkunskap är starkt förknippat med det praktiska arbetet inom ämnet, som en stor del av undervisningen går ut på. Begreppet kunskap-i-handling, som definierar ämnet och ger det dess särart, används för att beskriva hem- och konsumentkunskap som ett processämne. Be- dömningen av elevernas praktiska färdigheter och kunskaper är en betydande del av läroplanen för hem- och konsumentkunskap, vilket kan vara utmanande för lärarna inom ämnet. Syftet med studi- en är att belysa om lärarnas uppfattningar kring likvärdig bedömning i samband med de praktiskt arbetet inom hem- och konsumentkunskap samt att redogöra vilka bedömningsmetoder som lärare inom ämnet använder sig av. Metoden för studien var semistrukturerade intervjuer och detta valdes för att få en bild av lärares erfarenheter och åsikter kring bedömning av det praktiska arbetet inom ämnet. Resultatet tyder på att lärarnas uppfattningar av likvärdig bedömning inte skiljer sig åt i stor grad samt att deras bedömningsstrategier har flera likheter. Resultatet lyfter även upp vilka möjlig- heter och utmaningar som finns med bedömning inom de praktiska momenten och vad som kan göra det utmanande att bedöma eleverna rättvist. Studiens slutsats tyder på att den praktiska be- dömningen är en svår process. Varje lärare har sitt tillvägagångssätt för att stödja elevernas lärande och bidra till likvärdig bedömning. Oavsett vilket förhållningssätt läraren väljer, finns det fortfarande förbättringspotential.
Att bedriva hälsoundervisning
(2025) Kern, Carl; Stenberg, Johan
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare tolkar uppdraget att undervisa om hälsa samt vilka didaktiska strategier som används. För att undersöka detta har forskarna gjort semistrukturerade intervjuer med åtta legitimerade lärare inom idrott och hälsa. Med hjälp hjälp av en tematisk analys kunde forskarna jämföra den insamlade datan med tidigare forskning. Studien pekar mot en utveckling i hur lärare tolkar och förstår begreppet hälsa jämfört med hur det har sett ut i tidigare forskning. Däremot visar resultatet även att lärare fortfarande har ett patogent perspektiv när det kommer till praktisk undervisning där fokuset ligger på fysisk aktivitet samt hur det påverkar den fysiska hälsan. Flera lärare uttrycker en osäkerhet i hur andra aspekter ska inkluderas i den praktiska undervisningen och menar att möjligheterna är begränsade av ramfaktorer. Sammantaget pekar studien på att det finns behov av tydligare riktlinjer för ämnespraktiken, ett mer övergripande ansvar för hälsoundervisningen organisatoriskt, samt mer tid och ekonomiska resurser. Studien påvisar även behovet av vidare forskning som berör elevperspektiv samt hur längre lektioner påverkar möjligheten att inkludera mer av det salutogena perspektivet i den praktiska undervisningen.
Att främja fysisk aktivitet
(2024) Hallqvist, Iris; Rosberg, Viktoria
Barn och ungas syn på fysisk aktivitet har genomgått en förändring. Från att fokus har legat på en kollektiv träning i form av föreningsidrott har fokus nu skiftat mot mer individuella träningsformer. På grund av detta behöver idrottslärare kunna anpassa skolans undervisning efter elevernas behov för att främja livslång rörelseglädje. Syftet med denna forskningsöversikt har varit att med hjälp av tidigare forskning identifiera kopplingar mellan ämnet idrott och hälsa och fysisk aktivitet på fritiden. Detta har gjorts genom användning av Martin Haggers teori The Trans-Contextual Model där autonom motivation och intention har varit i fokus. Metoden som användes var en systematisk sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisade att autonom motivation skapades och påverkades av flertalet faktorer där idrottsläraren var den främsta bidragande faktorn. Resultatet konstaterade även att autonom motivation till fysisk aktivitet kan överföras från en skolkontext till en fritidskontext samt påverka elevernas intentioner till fysisk aktivitet på fritiden. Vårdnadshavare och kompisar har även spelat en betydande roll gällande elevernas agerande utefter deras intentioner när det kommer till att delta i fysisk aktivitet på fritiden. Slutsatser som presenterades ifrån de åtta granskade artiklarna visar att The Trans-Contextual Model fungerade som ett verktyg för att förstå kopplingar mellan idrott och hälsa i skolan och fysisk aktivitet på fritiden. Detta kan uppnås genom att idrottsläraren använder sig av ett autonomistödjande arbetssätt för att uppnå autonom motivation samt att resterande omgivning stöttar elevernas intentioner att vara fysiskt aktiva på fritiden.
Att hamna sist i ledet - En forskningsöversikt om andraspråksinlärning i idrott och hälsa
(2020) Kröönström, Charlie; Stjärnborg, Jonatan; Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Andraspråkselever utgör idag en stor elevgrupp inom den svenska skolan. Det är därför troligt att både nuvarande och framtida lärare i ämnet idrott och hälsa kommer möta denna elevgrupp i undervisningen. Samtidigt är forskning kring andraspråksinlärning i ämnet idrott och hälsa i Sverige begränsad. Syftet var därför att med hjälp av en forskningsöversikt analysera och kritiskt granska forskning om andraspråksinlärning i ämnet idrott och hälsa med fokus på lärare och andraspråkselevers erfarenheter. Metoden för arbetet utgjordes av en systematisk forskningsöversikt där databassökningar genomfördes för att samla in vetenskaplig litteratur. Med utgångspunkt i exklusions- och inklusionskriterier utmynnade databassökningarna i tio artiklar som inkluderades i resultatet. Forskningsöversiktens resultat visade att undervisning av andraspråkselever i skolämnet idrott och hälsa medför språkliga barriärer i kommunikationen mellan lärare och elever. Lärare å ena sidan upplevde att språkliga barriärer försvårar arbetet med att undervisa andraspråkselever i ämnet vilket bidrog till känslor av frustration och otillräcklighet för att inte kunna tillgodose denna elevgrupp en adekvat utbildning. Eleverna å andra sidan upplevde att språkliga barriärer medförde att undervisningen blev svårbegriplig. Till följd av det vittnade eleverna om en rädsla för att bli exkluderade till följd av bristande språkkunskaper i målspråket. Mer forskning på området i Sverige är önskvärt. Företrädesvis kvalitativa studier där man undersöker lärare och elevers erfarenheter av andraspråksinlärning. Vidare vore det intressant med interventionsstudier där mer långtgående effekter av språk- och ämnesintegrerad undervisning undersöks.
Att undervisa elever med ADHD i ämnet Idrott och hälsa.
(2023) Lidén, Marcus
Att undervisa elever med ADHD i ämnet Idrott och hälsa hör till lärarens vardag. Enligt läroplanen och skollagen är det lärarnas uppdrag att anpassa undervisningen utifrån elevernas behov. Detta tillsammans med uppfattningen att lärare vill öka sin kunskap om att undervisa dessa elever har bidragit till att detta examensarbete genomförts. Syftet med studien var att undersöka lärares val av extra anpassningar i undervisningen av elever med ADHD i ämnet idrott och hälsa samt lärarnas upplevda trygghet i undervisningen med dessa elever. Genom en kvalitativ analys av de sex intervjuer som genomfördes framkommer det att lärarna vill ha en tydlig struktur för uppstart och avslutning av sina lektioner. Denna allmänna anpassning balanseras tillsammans genom individuella anpassningar utifrån elevens behov. Lärarna upplever att det är det individuella samtalet med respektive elev som bidrar till framgångsrika anpassningar. Det lärarna främst efterfrågar för att öka sin trygghet i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa med elever som har diagnosen ADHD var mer utbildning om diagnoser, mer tid till att diskutera elevernas behov med sina kollegor samt handfasta tips på vilka anpassningar som kan genomföras inom ämnet.
Att undervisa i dans. En forskningsöversikt om undervisningsmetoder i dans
(2023) Andersson, Ludvig; Wennerström, Melker
Dans är ett kunskapsområde inom idrott och hälsa som finns med i kursplanen för ämnet. Trots detta finns det lärare som upplever sig sakna kunskap och förmåga att undervisa inom området. Ett bristande självförtroende hos lärare kan leda till att dans förekommer i mindre utsträckning i undervisningen, vilket i sin tur påverkar elevernas kunskaper i dans. Med kunskap om de olika undervisningsmetoderna och en vetskap om hur de kännetecknas kan lärares upplevda brist på kompetens möjligen avhjälpas. Denna forskningsöversikt syftar till att öka kunskapen om olika undervisningsmetoder i dans. Litteraturstudien följer arbetssättet för en systematisk forskningsöversikt. Detta resulterade i en analys av tio artiklar vetenskapliga artiklar publicerade på olika databaser. Resultatet visar att de undervisningsmetoder som förekommer i dans antingen är lärarcentrerade eller elevcentrerade. Den lärarcentrerade undervisningsmetoden kännetecknas av att lärare leder aktiviteten och ger eleverna möjlighet att reproducera och repetera de rörelser som förevisats. Rollen som instruktör ställer krav på lärares kunskap i dans och förmåga att se vilken nivå eleverna ligger på för att utforma undervisningen därefter. I det elevcentrerade undervisningsmetoden får eleverna möjlighet att utifrån en given uppgift använda sina egna erfarenheter, känslor och kreativitet till att skapa danser och rörelser. Metoden kräver en tillit till elevernas förmåga att söka lösningar på läruppgifter i dans på egen hand. Läraren stöttar eleverna i deras arbete med öppna frågor och feedback. En slutsats är att två undervisningsmetoder dominerar dansundervisningen i ämnet idrott och hälsa och beroende på syftet med undervisningen påverkas lärares val av undervisningsmetod och utförande.
Att undervisa nyanlända elever i Idrott och hälsa
(2024) Al-Abas, Yasser; Armel Yamuremye, Isaac; Wrele, Andreas
Till följd av flera globala konflikter under 2000-talet har Sverige varit mottagarland för en större del flyktingar. Denna situation har medfört att det svenska utbildningssystemet har ställts inför utmaningen att integrera ett stort antal nyanlända elever inom en relativt kort tidsperiod. Varje elev ska erhålla den undervisning och det stöd som krävs för att framgångsrikt genomföra sin skolgång. Att uppnå de grundläggande kunskapsmålen har dock visat sig vara mer utmanande för nyanlända elever, delvis på grund av språkliga hinder i både tal och skrift. I ämnet idrott och hälsa har nyanlända elever visat sig ha en del svårigheter med att prestera jämfört med svenska klasskamrater. Syftet med denna studie är att undersöka högstadie lärares uppfattningar kring undervisningen av nyanlända elever i ämnet idrott och hälsa. Vi har valt att tillämpa Leisure Constraint Theory i vår undersökning för att undersöka om de olika begränsningarna som påverkar nyanländas elevers deltagande i fritidsaktiviteter även kan relateras till undervisningen i idrott och hälsa. Teorin belyser olika aspekter som rädsla, bristande språkkunskap och strukturella hinder som kan påverka nyanlända elevers deltagande. Genom en semistrukturerad intervjuguide har vi genomfört intervjuer med flera aktiva idrottslärare som undervisar nyanlända elever på högstadiet för att samla in deras erfarenheter. Resultatet från studien indikerar att undervisningen av nyanlända elever präglas av flera svårigheter, där språkliga utmaningar är särskilt framträdande. Att skapa en trygg inlärningsmiljö i kombination med kunskap om kulturella skillnader och nyanlända elevers förkunskaper visade sig främja goda inlärningsmöjligheter.
Att undervisa om kroppsideal
(2025) Löfman, Viktoria; Sigbratt, Emilia
Undervisning om kroppsideal inom ämnet idrott och hälsa innebär både möjligheter och utmaningar. Denna forskningsöversikt undersöker hur sådana undervisningsinslag beskrivs i aktuell forskning, med särskilt fokus på lärarens roll och lärarutbildningens betydelse. Resultaten visar att undervisning som genomsyras av ett kritiskt och normmedvetet förhållningssätt kan främja en positiv kroppsuppfattning hos eleverna och bidra till en mer inkluderande lärmiljö. Samtidigt framkommer hinder i form av lärares osäkerhet, egna kroppsnormer och svårigheter att hantera motstridiga hälsobudskap. Flera studier belyser även att lärarstudenter ofta internaliserar ideal kopplade till smalhet och prestation, vilket gör det centralt att lärarutbildningen ger utrymme för självrannsakan och reflektion. Genom att tillämpa reflekterande undervisningsmetoder, såsom fotoelicitering och berättelsebaserade moment, kan både lärare och elever ges verktyg att kritiskt granska kroppsideal. Forskningsöversikten visar därmed att lärarutbildningens innehåll och arbetssätt är avgörande för att framtidens lärare ska kunna skapa en undervisning som stärker elevernas kroppsuppfattning och välbefinnande.
Att undervisa om näring i hem-och konsumentkunskap nu och efter läroplansskiftet.
(2021) Grön, Emelie
Kunskaper om näring är väsentligt för individer att utveckla för att förhindra eventuella folksjukdomar, övervikt och diabetes. I ämnet hem- och konsumentkunskapens kursplan Lgr11 ska eleverna undervisas om ämnet näring. Däremot nämns inte begreppet näring i den kommande kursplanen Lgr22 vilket kan medföra en viss problematik med att eleverna inte utvecklar näringslärakunskaper i skolan. Studien syftar till att genom semistrukturerade intervjuer undersöka fem lärares uppfattningar om begreppet näring och dess betydelse, samt hur de undervisar om ämnet näring utifrån Lgr11 och potentiella undervisningssätt från Lgr22. I intervjuerna förmedlar lärarna att kunskaper om näring är väsentligt. Eleverna behöver utveckla en medvetenhet om de olika näringsämnenas betydelse för deras välmående. Samtliga informanter anser att de bedriver en undervisning om näring utifrån Lgr11, däremot kommer några av informanterna lägga mindre undervisningstid på ämnet näring utifrån Lgr22. En anledning till den planerade minskningen uppges vara ämnets begränsade timfördelning. Studiens slutsats mynnar ut i att kunskaper om näring är väsentligt för individer att utveckla för att motverka eventuella folksjukdomar och för att må bra. Skolan har möjlighet till att utveckla elevernas kunskaper om näring utifrån Lgr11 samt Lgr22. Trots att begreppet näring inte nämns explicit i Lgr22 går det att tolka in i de övriga centrala innehållen. Informanterna meddelar att de kommer fortsatt bedriva undervisning om näring då de anser att det är viktiga kunskaper för eleverna att utveckla. Några informanter föreslår ett ökat ämnesöverskridande arbete om näring med andra ämnen för att kunna tillägna ytterligare tid till näringslära.
Att vara hälsosam innebär att man mår bra. En kvalitativ studie om hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa tolkar och undervisar om hälsoperspektivet
(2023) Rindvik, Malin; Segerström, Agnes
Genom ämnet idrott och hälsa ska barn och ungdomar ges möjlighet att utveckla kunskaper om bland annat rörelseaktiviteter i relation till fysisk, psykisk och social hälsa. I syfte att bibehålla en god hälsa genom livet är det viktigt att unga får komma i kontakt med begreppet hälsa och ges en förståelse kring vad hälsa innebär. Syftet med studien är att undersöka hur högstadielärare i ämnet idrott och hälsa implementerar hälsoperspektivet och hur detta kommer till uttryck i sin undervisning. I syfte att samla in adekvat data har en kvalitativ intervjustudie utförts med sex verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa. Resultatet tyder på att hälsa är ett brett begrepp men i huvudsak handlar det om mående, främst utifrån fysisk, psykisk och social hälsa. Utifrån ett undervisningssammanhang finns det många moment som kan kopplas till hälsoperspektivet. Det kan exempelvis handla om att skapa samtal med eleverna i samband med fysisk aktivitet. Samtidigt upplevs även vissa moment mer passande att utföra teoretiskt. Det aktuella resultatet antyder även att vissa delar av hälsoperspektivet ges mer utrymme i undervisningen, i detta fall fysisk hälsa. Slutsatsen som därmed kan dras är att det finns många möjligheter angående hur och när hälsoperspektivet kan kopplas till undervisningssammanhang.
Bakom kulisserna i dansklassrummet
(2024) Andersson, Ludvig; Wennerström, Melker
Dansundervisning i idrott och hälsa bedrivs på olika sätt och i varierande utsträckning. Det är ett kunskapsområde som en del lärare upplever osäkerhet kring att undervisa i. Möjligen kan denna osäkerhet dämpas om lärarna har kunskap om vilka undervisningsmetoder andra lärare använder i dansundervisningen samt varför de använder dem. Syftet med studien är att undersöka högstadielärares didaktiska val av metoder vid undervisning av dans i ämnet idrott och hälsa samt vilka faktorer som påverkar dessa val. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med semistrukturerad form. Intervjuer med åtta högstadielärare transkriberades och analyserades baserat på en tematisk analys i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Resultatet visar att lärares undervisningsmetoder i dans antingen är lärarcentrerade eller elevcentrerade. Digitala verktyg används som hjälpmedel i respektive undervisningsmetod. I den lärarcentrerade undervisningsmetoden berättar de medverkande lärarna hur de instruerar och demonstrerar specifika danser, undervisar om takt, lär dem räkna i takt till musiken samt bryter ner danssteg i mindre delar. I den elevcentrerade undervisningsmetoden får eleverna möjlighet att vara kreativa och skapa egna danser och rörelser utifrån en uppgift given av läraren. Lärarna tar en handledande roll och stöttar elevernas skapandeprocess. Resultatet visar att det finns ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar lärarna vid val av undervisningsmetod, exempelvis målet med undervisningen. Slutsatser från studien är att dansundervisningen huvudsakligen innehåller antingen lärarcentrerade eller elevcentrerade undervisningsmetoder, kompletterade med digitala verktyg. Valet av undervisningsmetod påverkas av lärarens satta lärandemål, kompetens inom dansområdet samt gruppdynamik. Även vikten av variation och lärarens engagemang för att motivera eleverna framhålls.
Betygskriterier i praktiken
(2024-11) Andersson, Ludvig; Norberg, Charlotta
Tidigare forskning pekar på att bedömningen i idrott och hälsa i Sverige är bristfällig utifrån validitets- och reliabilitetaspekter. Det vill säga att lärare bedömer faktorer som enligt styrdokumenten inte ska bedömas och att olika lärare bedömer samma delar på väldigt olika sätt. 2011 kom en ny läroplan med syftet att minska dessa brister vid bedömning för att kunna uppnå en mer likvärdig utbildning i den svenska skolan. Denna forskningsöversikt syftade till att undersöka hur det ser ut idag genom att sammanställa tidigare studier inom ämnet. Metoden utgjordes av en systematisk forskningsöversikt. Studiens data inhämtades genom en systematisk databassökning som resulterade i 47 unika träffar, varav sex artiklar kvarstod efter att exklusions- och inklusionskriterier applicerats. Ytterligare två artiklar identifierades genom kedjesökning, totalt inkluderades perspektiv från åtta olika artiklar. Resultatet visade både från lärarnas och elevernas perspektiv att bedömningen inom ämnet idrott och hälsa har flera validitets- och reliabilitetsbrister. Resultatet visade även att lärare i olika grad har problem med att tolka och tillämpa styrdokumenten och med att kommunicera syften, lärandemål och betygskriterierna för eleverna. Eleverna upplever att de blir bedömda på en mängd olika faktorer som inte finns med i betygskriterierna. Det visade sig dock att lärare som är duktiga på att konkretisera styrdokumenten och kommunicera dem till eleverna, uppnår en bedömning som ligger närmare i linje med de faktiska styrdokumenten. Slutsatsen blev att bedömningspraktiken behöver förbättras för att säkerställa bedömningens kvalitet och ämnets legitimitet som ett kunskapsämne. Faktorer som särskiljer lärare som är duktiga på att konkretisera styrdokumenten bör utforskas ytterligare.
”Då fastnar det mer i huvudet!” En fallstudie om undervisningspraktiker i skolämnet hem- och konsumentkunskap.
(2018) Schåman, Angelica
Ämnet hem- och konsumentkunskap ska lära ut många stora saker på lite tid. För att klara av det krävs en god planering och effektiva undervisningspraktiker. Den här studien ämnar kartlägga undervisningspraktiker i hem- och konsumentkunskap, kopplade till två exempelområden; hygien och näring, för att sedan analysera vad som karaktäriserar dessa samt på vilket sätt eleverna anser att det påverkar deras kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. För att göra detta planerades en kvalitativ enfallsstudie med datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med två hem- och konsumentkunskapslärare samt fokusgruppsintervjuer med ett urval av deras elever. För att koda materialet användes en riktad innehållsanalys och begreppet food literacy användes för att analysera resultatet. Food literacy innebär att kunna göra medvetna val av mat utifrån perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Kompetensen är uppbyggt av tre olika dimensioner, kunskap, färdighet och förhållningssätt. Resultatet visade på två distinkta undervisningspraktiker, implicit- och explicit undervisning. Hygienundervisningen var implicit medan näringsundervisningen var explicit. Eleverna hade inte hade tillräckliga kunskaper eller förhållningssätt för att diska på ett hygieniskt sätt, medan deras färdigheter var tillräckliga. Däremot hade de tillräckliga kunskaper och färdigheter för att diska miljövänligt, men endast ett till viss del tillräckligt förhållningssätt. Den explicita undervisningen var mer lämpad för att eleverna skulle utveckla food literacy, men även den tog inte hänsyn till förhållningsätt i tillräcklig grad. Eleverna önskar att undervisningen ska koppla ihop de tre dimensionerna bättre. Vidare forskning bör undersöka flera undervisningspraktiker, gärna genom observation, och koppla dem till undervisningsinnehåll samt analysera på vilket sätt det påverkar elevernas food literacy.
Den livsviktiga undervisningen om psykisk hälsa - En kvalitativ intervjustudie om hur gymnasielärare undervisar i ämnet idrott och hälsa.
(2022) Afrasiabi, Aria
Idrott och hälsa är ett ämne som främst sker i form av fysisk aktivitet och det är därför logiskt att majoriteten av tiden i kursen används i de aktiviteterna. Däremot betyder det inte att andra delar i ämnet, delar som inte får lika mycket tid, är mindre viktiga. En av dessa andra delar är hälsa, vars definition är ett evighetsproblem och kan resultera i problematik för lärares undervisning. Inom hälsa inkluderas ett flertal begrepp som behandlar olika delar av hälsa, bland annat begreppet psykisk hälsa som denna studie utgår från. Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur gymnasielärare undervisar om psykisk hälsa. Studien har genomförts via en kvalitativ intervjumetod där fem gymnasielärare har intervjuats och delat med sig av sina uppfattningar om hur undervisning om psykisk hälsa ska gå till väga. Resultatet i studien visar att informanterna främst har ett salutogent perspektiv på hälsa och betonar innebörden av hur viktigt undervisning om psykisk hälsa är för gymnasielever. En del informanterna förklarar att det är en utmaning att koppla samman teori och praktik för att ge elever möjlighet att utveckla deras kunskapsnivå på ett effektivt sätt i undervisning om psykisk hälsa. En annan del informanter undervisar om psykisk hälsa endast ur ett praktiskt tillvägagångsätt och förklarar att anledningen för det är att de inte känner sig tillräckligt kunniga om psykisk hälsa. Studien visar på att det förekommer kunskapsluckor hos vissa gymnasielärare och att ett behov för tydligare styrdokument med beskrivning av vad olika praktiska och teoretiska moment ska innehålla för att uppnå en likvärdig utbildning i undervisning om psykisk hälsa.

Browse

Browsing Examensarbeten ämneslärarstudenter by Title