Examensarbeten / Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/34640

Browse

Now showing 1 - 5 of 5

1 TAKK som verktyg, gynnsamt för barns inkludering? - En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om hur ett arbete med TAKK kan vara gynnsamt för barns inkludering.
(2022) Andersson Akgül, Nathalie; Silvey, Eleanor
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur TAKK kan främja barns inkludering i förskolans utbildning samt när TAKK blir nödvändigt att arbeta med för att främja inkluderingen i förskolan. Detta är en kvalitativ studie, där vi har använt intervjuer för att samla in vår empiriska data. Intervjuerna spelades in och transkriberades av oss. Vi har tagit inspiration från fenomenografin där resultatet har delats upp i kategorier för att få syn på variationen i förskollärares uppfattningar om fenomenet. Resultatdiskussionen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där resultatet kopplats samman med centrala begrepp och tidigare forskning. Efter analys av det empiriska materialet fick vi fram ett resultat som visade att TAKK ses som ett gynnsamt verktyg för barns inkludering i förskolan, det framkom även att förskollärare behöver ges förutsättningar för att kunna bedriva väl planerad utbildning i förskolan. Slutligen visade resultatet även att kommunikation och sociala samspel är centralt i barns utveckling och lärande.
AKK i förskolans undervisning. En intervjustudie om sex förskollärares erfarenhet av att stödja barn med språklig sårbarhet.
(2022) Hindström, Linda; Bohlander, Nina; Thorèn, Jennie
Förskolan finns för alla barn mellan 1–5 år, oavsett funktionella förmågor och är därmed den enda skolform där alla barn är inkluderade (Swärd, 2022). Förskollärare har till sin uppgift att ge alla barn det stöd de behöver för att de ska utvecklas och bli delaktiga i utbildningen. Barns språkliga utveckling sker i olika takt och det finns olika behov av vägar för kommunikation. Vi studenter upplever att det är en stor utmaning för förskollärare att ge barn med språkligsårbarhet möjligheter att delta på lika villkor. Denna komplexa uppgift är något vi i denna studie vill undersöka djupare. Syftet med studien var att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda AKK som redskap i undervisningen, för att stödja barn med språklig sårbarhet att kunna delta på lika villkor. De frågeställningar som studien avser besvara är, Hur förskollärare resonerar om att använda AKK som stödjande redskap i förskolans undervisning? Hur beskriver förskollärare att AKK påverkar barnens möjlighet till kommunikation och delaktighet i undervisningen? samt Vilka konsekvenser vid användning av AKK i undervisningen uppger förskollärare att de ser? Genom att intervjua sex förskollärare, för att ta reda på deras erfarenheter om att arbeta med AKK, har vi fått en bredare förståelse för hur förskollärare resonerar om det språkstödjande arbetet med AKK. Det som framkom i studien var att förskollärarna har en positiv inställning till att arbeta med AKK, men att de inte anser att de gör det i tillräckligt hög grad. AKK användes i liten grad för kommunikation, det användes främst som tydliggörande pedagogik, som en del i att förbereda barn på vad som ska ske.
Alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan. En kvalitativ studie om alternativ och kompletterande kommunikation utifrån kunskap och inkludering
(2020) Herlet, Jennifer; Löfgren, Roxana
Förskolan omfattar åldersgrupperna ett till sex år, detta innebär att barnen befinner sig i olika utvecklingsfaser där den kommunikativa förmågan skiljer sig åt. Det finns bland annat barn med annat modersmål än svenska, barn med funktionsvariationer som innefattar kommunikationssvårigheter, samt barn som ännu inte utvecklat det verbala språket. Alla barn i förskolan ska ges förutsättningar att uttrycka sig, göra sig förstådda och förstå sin omvärld. För att möjliggöra detta finns alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) som kan användas som stöd för att uttrycka sig. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation, vilka hinder eller möjligheter användandet av alternativ och kompletterande kommunikation medför samt hur de menar att olika kommunikationssätt kan bidra till delaktighet och inkludering. Genom vår undersökning vill vi få en djupare inblick i hur förskollärare ser på möjligheterna av att använda fler redskap som underlättar och möjliggör kommunikation och samspel mellan barn och främjar en inkluderande miljö. De frågeställningar som blir besvarade i studien är Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med olika AKK-former? Vilka möjligheter respektive svårigheter menar förskollärarna finns i arbetet med AKK? och Hur menar förskollärarna att man kan arbeta med AKK för att främja inkludering? För att besvara frågorna har insamlingen av empiriskt material bestått av kvalitativa intervjuer utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. I undersökningen framkom det att förskollärare upplever att deras kunskap och kompetens inom alternativ och kompletterande kommunikation är begränsad. De intervjuade förskollärarna anser att alla barn gynnas av språkförstärkande redskap men förklarar att på grund av den begränsade utbildningen inom ämnet tillämpar de bara alternativ kommunikation när behovet aktualiseras för ett specifikt barn i gruppen. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning. Slutligen diskuteras förskollärarnas användning av AKK. Hur den begränsade kunskapen kan hämma kommunikationen, vilka möjligheter förskollärarna uppger att AKK bidrar med samt förslag på fortsatta studier för att undersöka användningen av AKK i förskolan.
”Det här klassiska: se möjligheterna, inte hindren”
(2020) Svärd, Caroline; Stacke, Emma
AbstractDetta är en intervjustudie som syftar till att undersöka och beskriva pedagogers upplevda förutsättningar att arbeta med teckenstöd i förskolan, samt att undersöka hur pedagogerna upplever det praktiska teckenstödsarbetet i jämförelse med styrdokumentens riktlinjer. Frågeställningarna för studien är: •Vilka uppfattningar om teckenstöd finns bland pedagogerna i studien?•Vilka förutsättningar anser pedagogerna att de har fått för att arbeta med teckenstöd?•Hur beskrivs förutsättningarna påverka arbetet med teckenstöd?Som bakgrund beskrivs både teckenstödsbegreppet samt en historisk tillbakablick över teckenstöd. Dessutom inkluderas en översikt över förskolans styrdokument och de förändringar som gjorts sedan 1981 fram till 2018. Tidigare forskning inom teckenstöd och teckenkommunikation ger en generell överblick över forskningsfältet, vilken återkopplas till i studiens slutdiskussion för jämförelser.De teoretiska utgångspunkterna i studien är fenomenografi och sociokulturellt perspektiv, och dessa har använts för att analysera och begripliggöra det empiriska materialet. Studien baseras på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med 6 pedagoger. Intervjuerna resulterade i 38 sidor transkriberat material. Intervjudeltagarna är aktiva och utbildade pedagoger med erfarenhet av teckenstöd i förskolan.Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om teckenstöd och om sina förutsättningar. De visar på varierande ekonomiska resurser, stöd från rektor samt fortbildningsmöjligheter. Flera upplever positiv stöttning i sitt arbetslag, och några nämner samverkan med hemmen. Rektorn samt den ekonomiska situationen har stor inverkan på teckenstödsarbetet. Även pedagogernas intresse och engagemang, samt vilken syn de har på teckenstöd påverkar både hur de uppfattar sina förutsättningar samt hur de arbetar med teckenstöd. Avslutningsvisdiskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare studier av liknande karaktär, samt studiens relevans för yrkesprofessionen. Författarna ger förslag på ytterligare forskning på området.
Komplexiteten i att arbeta med flerspråkighet i förskolan. - En livsvärldsfenomenologisk studie.
(2021) Martin, Lisa; Strömberg, Malin; Hjertberg, Elin
Skolverket (2021) har skrivit råd och rekommendationer om hur förskollärare kan arbeta med barns flerspråkighet men dessa är inte obligatoriska utan ses mer som en hjälp på vägen. Därför vill vi utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats intervjua förskollärare via zoom som metod. Syftet med studien blir därför att genom intervjuer med förskollärare studera deras erfarenheter och upplevelser av att arbeta med barns flerspråkighet i verksamheten. Studiens frågeställningar är således: Vilka erfarenheter och upplevelser har förskollärare av stöd kring arbetet med barns flerspråkighet i förskolan? Vilka pedagogiska strategier lyfter förskollärare att de använder i arbetet med barns flerspråkighet i förskolan? Vilka utmaningar och möjligheter i arbetet med barns flerspråkighet lyfter förskollärare? Resultatet i studien visar på komplexiteten med att arbeta med barns flerspråkighet i förskolan. När det kommer till erfarenheter och upplevelser av stöd framkommer det i vår studie att förskollärarna använder sig av tolk som stöd och upplever att detta stöd inte är tillräckligt. Förskollärarna önskar även att få tillgång till hemspråkslärare igen då flera av dem säger att det stödet har försvunnit från verksamheten. I studien framkommer det att förskollärare både ska möjliggöra för de flerspråkiga barnen att utveckla sina hemspråk samtidigt som de ska möjliggöra för de flerspråkiga barnen att utveckla det svenska språket. I resultatet blir det tydligt att förskollärarna använder sig av AKK och TAKK som pedagogiska strategier i arbetet med barns flerspråkighet vilket de baserar på beprövad erfarenhet. Det framkommer också att det är brist på kompetensutveckling och fortbildning i förskolan vilket leder till upplevelser av oförmögenhet och osäkerhet i arbetet med barns flerspråkighet. En möjlighet som framkommer i vår studie är arbetet med människors olikheter vilket förskollärarna menar ingår i förskolans uppdrag.

Browse

Browsing Examensarbeten / Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande by Subject "AKK"