Examensarbeten / Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/34640

Browse

Now showing 1 - 20 of 204

1 Musik och drama i förskolan En aktionsforskningsstudie om hur varierande arbetssätt kan skapa möjligheter för barns lärande och utveckling
(2024-05-30) Söderlund, Nathalie; Björklund, Eveliina
Aktionsforskningsstudiens syfte är att pröva och undersöka om förändrade arbetssätt kan bidra till att barnen erbjuds varierande möjligheter till lärande och utveckling i musik och drama. Följande undersökningsfrågor hjälper oss med detta: På vilka sätt kan pedagogernas arbetssätt utvecklas i verksamheten för att barnen ska erbjudas lärande och utveckling i de estetiska uttrycksformerna? Hur kan inomhusmiljön på avdelningen utvecklas för att ge plats åt barnens prövande och utforskande med estetiska uttrycksformer? Studien är utförd på en förskola med barn i åldrarna 3–5 och utifrån enkät och intervjusvar så har vi kunnat ta del av pedagogernas upplevelser och bidragande faktorer till att barnen inte erbjuds dessa estetiska uttrycksformer i den grad styrdokumenten säger att dem ska få göra. Genom kompetensutvecklande samtal och prövande av nya arbetssätt fördelat i två aktioner så skapar vi bättre förutsättningar då fokus ligger i prövandet av nya metoder, både i spontan och planerad undervisning. Vi analyserar våra aktioner utifrån en didaktisk teori samt med begreppen transdisciplinärt lärande, intra-aktion och den didaktiska triangeln. Detta är ett utvecklings- och förbättringsarbete som syftar till att drama och musik ska kunna erbjudas på varierat vis i verksamheten och resultatet visar att pedagogerna som tidigare upplevt det svårt att arbeta med Musik och Drama på ett varierat vis nu upplever att de fått inspiration och högre kompetens vilket lett till nytänkande och ökat engagemang. De har fått fler verktyg och vågar pröva varierande strategier och metoder. 1 Detta har lett till att musik och drama erbjuds oftare och i fler miljöer och stunder på förskolan där barnen kan lära Om, I, Genom och Med i dessa estetiska uttrycksformer.
1 TAKK som verktyg, gynnsamt för barns inkludering? - En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om hur ett arbete med TAKK kan vara gynnsamt för barns inkludering.
(2022) Andersson Akgül, Nathalie; Silvey, Eleanor
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur TAKK kan främja barns inkludering i förskolans utbildning samt när TAKK blir nödvändigt att arbeta med för att främja inkluderingen i förskolan. Detta är en kvalitativ studie, där vi har använt intervjuer för att samla in vår empiriska data. Intervjuerna spelades in och transkriberades av oss. Vi har tagit inspiration från fenomenografin där resultatet har delats upp i kategorier för att få syn på variationen i förskollärares uppfattningar om fenomenet. Resultatdiskussionen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där resultatet kopplats samman med centrala begrepp och tidigare forskning. Efter analys av det empiriska materialet fick vi fram ett resultat som visade att TAKK ses som ett gynnsamt verktyg för barns inkludering i förskolan, det framkom även att förskollärare behöver ges förutsättningar för att kunna bedriva väl planerad utbildning i förskolan. Slutligen visade resultatet även att kommunikation och sociala samspel är centralt i barns utveckling och lärande.
AKK i Förskolan Ett utvecklingsarbete om pedagogers implementering av bildstöd
(2024-05-30) Strandqvist, Maria; Olofsson, Maria
I barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2018) kan vi läsa att alla barn i förskolan har rätt till lek samt att barnen ska få göra sin röst hörd och uttrycka sig efter sin egen förmåga. Två verksamma förskollärarstudenters syfte med detta utvecklingsarbete är att implementera en aktivitetstavla med bildstöd på en förskoleavdelning, för att undersöka om detta pedagogiska redskap bidrar till en lugnare lärmiljö som stärker barns delaktighet, inflytande och inkludering. Studien utgår från aktionsforskning och datamaterialet analyseras med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med aktionsforskning som ansats. Datasamlingsmetoder vi nyttjat är intervjuer, loggbok, observationer samt kollegiala samtal för att samla in det empiriska materialet. Den sociokulturella teorin genomsyrar hela utvecklingsarbetet. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av tematisk innehållsanalys samt centrala begrepp från det sociokulturella perspektivet. I utvecklingsarbetet implementerade vi ett pedagogiskt redskap på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till fyra år. Det tydliggörande arbetssättet innebär att arbetslaget ska använda en aktivitetstavla där barnen kan välja aktivitet efter frukost med hjälp av personliga namnlappar. Aktiviteter som barnen kan välja är exempelvis pussel, lego, tågbana etc. En positiv aspekt med aktivitetstavlan som arbetssätt är att barnen vid leksituationer delas in i små grupper som därmed bidrar till en lugnare lärmiljö som stärker barns delaktighet, inflytande och inkludering. Aktivitetstavlan skapar en struktur och tydlighet för barnen då aktivitetstavlan i form av bildstöd bidrar till en lugnare lärmiljö. Detta arbetssätt främjar barns utveckling och lärande då de i mindre grupper ges gynnsammare förutsättningar för kommunikation och lärande i samspel. Resultaten visar att pedagogernas gemensamma samsyn och indelning av barn i små grupper är två faktorer som är avgörande för att barns rätt till likvärdig utbildning ska uppfyllas.
AKK i förskolans undervisning. En intervjustudie om sex förskollärares erfarenhet av att stödja barn med språklig sårbarhet.
(2022) Hindström, Linda; Bohlander, Nina; Thorèn, Jennie
Förskolan finns för alla barn mellan 1–5 år, oavsett funktionella förmågor och är därmed den enda skolform där alla barn är inkluderade (Swärd, 2022). Förskollärare har till sin uppgift att ge alla barn det stöd de behöver för att de ska utvecklas och bli delaktiga i utbildningen. Barns språkliga utveckling sker i olika takt och det finns olika behov av vägar för kommunikation. Vi studenter upplever att det är en stor utmaning för förskollärare att ge barn med språkligsårbarhet möjligheter att delta på lika villkor. Denna komplexa uppgift är något vi i denna studie vill undersöka djupare. Syftet med studien var att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda AKK som redskap i undervisningen, för att stödja barn med språklig sårbarhet att kunna delta på lika villkor. De frågeställningar som studien avser besvara är, Hur förskollärare resonerar om att använda AKK som stödjande redskap i förskolans undervisning? Hur beskriver förskollärare att AKK påverkar barnens möjlighet till kommunikation och delaktighet i undervisningen? samt Vilka konsekvenser vid användning av AKK i undervisningen uppger förskollärare att de ser? Genom att intervjua sex förskollärare, för att ta reda på deras erfarenheter om att arbeta med AKK, har vi fått en bredare förståelse för hur förskollärare resonerar om det språkstödjande arbetet med AKK. Det som framkom i studien var att förskollärarna har en positiv inställning till att arbeta med AKK, men att de inte anser att de gör det i tillräckligt hög grad. AKK användes i liten grad för kommunikation, det användes främst som tydliggörande pedagogik, som en del i att förbereda barn på vad som ska ske.
Ålderns betydelse för barns möjligheter till makt i förskolans vardag
(2013) Ekberg, Eva-Lotta; Falk, Linda
’’Alla ska känna sig välkomna. Alla är vi olika’’. En kvalitativ studie om förskollärares reflektioner om makt, normer och diskriminering inom den egna verksamheten.
(2022) Brandt, Carolina; Eirén, Denise; Lindholm, Jennifer
Studien utgår från poststrukturalistisk teori och undersöker förskollärares reflektioner och beskrivningar av deras verksamhet och arbete med barnen utifrån begreppen normer, makt och diskriminering. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för analys av empiri och resultatredovisning. Studien kommer ta reda på vilka strategier förskollärare använder sig av för att motverka olika typer av förtryck och diskriminering. Studien syftar även till att ta reda på hur förskollärare arbetar för en inkluderande förskola för alla barn. Det framkommer av studien att förskollärarna som medverkar har olika uppfattningar kring vilka typer av normer och förtryck som förekommer i förskolan samt att de även uttrycker att förtryck inte finns i förskolan. Empirin visar att så inte är fallet. Det förekommer förtryck men att det är svårt att uppfatta vad som just är förtryck. Studien behandlar även begreppen normer och makt där det framkommer att förskollärare upprätthåller skadliga normer och värderingar omedvetet. Slutresultatet visar på att förskollärare behöver mer kompetensutveckling och kritiskt granska både verksamheten och deras förhållningssätt för att utveckla arbetet med barnen så att skadliga normer och värderingar motverkas.
Alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan. En kvalitativ studie om alternativ och kompletterande kommunikation utifrån kunskap och inkludering
(2020) Herlet, Jennifer; Löfgren, Roxana
Förskolan omfattar åldersgrupperna ett till sex år, detta innebär att barnen befinner sig i olika utvecklingsfaser där den kommunikativa förmågan skiljer sig åt. Det finns bland annat barn med annat modersmål än svenska, barn med funktionsvariationer som innefattar kommunikationssvårigheter, samt barn som ännu inte utvecklat det verbala språket. Alla barn i förskolan ska ges förutsättningar att uttrycka sig, göra sig förstådda och förstå sin omvärld. För att möjliggöra detta finns alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) som kan användas som stöd för att uttrycka sig. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation, vilka hinder eller möjligheter användandet av alternativ och kompletterande kommunikation medför samt hur de menar att olika kommunikationssätt kan bidra till delaktighet och inkludering. Genom vår undersökning vill vi få en djupare inblick i hur förskollärare ser på möjligheterna av att använda fler redskap som underlättar och möjliggör kommunikation och samspel mellan barn och främjar en inkluderande miljö. De frågeställningar som blir besvarade i studien är Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med olika AKK-former? Vilka möjligheter respektive svårigheter menar förskollärarna finns i arbetet med AKK? och Hur menar förskollärarna att man kan arbeta med AKK för att främja inkludering? För att besvara frågorna har insamlingen av empiriskt material bestått av kvalitativa intervjuer utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. I undersökningen framkom det att förskollärare upplever att deras kunskap och kompetens inom alternativ och kompletterande kommunikation är begränsad. De intervjuade förskollärarna anser att alla barn gynnas av språkförstärkande redskap men förklarar att på grund av den begränsade utbildningen inom ämnet tillämpar de bara alternativ kommunikation när behovet aktualiseras för ett specifikt barn i gruppen. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning. Slutligen diskuteras förskollärarnas användning av AKK. Hur den begränsade kunskapen kan hämma kommunikationen, vilka möjligheter förskollärarna uppger att AKK bidrar med samt förslag på fortsatta studier för att undersöka användningen av AKK i förskolan.
Är flerspråkighet en levande del av verksamheten? En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar av och arbete med flerspråkighet.
(2022) Jusufi, Defina; Kudra, Adna; Rezk, Joanna
Denna studie tar ansats i en kvalitativ studie som metod. Det med avsikt att få en djupare förståelse och en inblick i förskollärarnas arbete med flerspråkighet. Frågeställningar som besvaras och ska undersökas är vilka möjligheter och utmaningar erbjuder flerspråkigheten i praktiken? Hur påverkar styrdokument och riktlinjer arbetet med flerspråkighet? Samt hur tolkar förskollärare begreppet flerspråkighet? Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018, s. 9) betonar att barn med ett annat modersmål än svenska ska få möjligheten till att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Trots detta framgår det inte i läroplanen på vilket sätt eller till vilken utsträckning som de verksamma ska arbeta med det i verksamheten. Begreppet har blivit alltför tolkningsbart. Det är en aspekt som gör att den som har tolkningsföreträde styr begreppets innebörd och definition. Samhällsförändringar har bidragit till ändrade konstellationer i barn- och personalgrupp, utformningen av verksamheten samt det pedagogiska arbetet. I samband med det, krävs det nya utvecklade arbetsmetoder och strategier som ska möjliggöra likvärdig utbildning för alla barn. Syftet med studien är att få en bredare förståelse för förskollärarnas uppfattning av flerspråkigheten. Studien utgår från den fenomenografiska teorin, där fem förskollärare från olika kommuner i Göteborg samt Hallands län har intervjuats gällande ämnet. Under intervjuerna har förskollärarna fått möjligheten att dela med sig av sina egna uppfattningar och erfarenheter. Förskollärarna talar om flerspråkighet som begrepp och det blir tydligt hur uppfattningarna medför olika synvinklar på begreppets innebörd. Analysen visar hur förskollärarna ser på flerspråkighet. Det beskrivs inte enbart vara bundet till barn med annat modersmål. Det är olika kommunikationsvägar som barnen tillämpar, verbal som icke verbalkommunikation eller estetiska uttrycksformer. Uppfattningarna framgår tydligt under rubrik flerspråkighet är ett tolkningsbart begrepp, förskollärarnas ansvar i relation till styrdokument och riktlinjer, flerspråkigheten är beroende av barngrupp, vikten av samverkan med vårdnadshavare. Under resultat och analys synliggörs de aspekter som både möjliggör och förhindrar arbetet med flerspråkigheten i verksamheten. Det framgår även att förskollärarna är i huvudsak eniga om vissa aspekter som möjliggör eller förhindrar deras arbete i praktiken. Den gemensamma nämnaren i resultatet landar i tidsbrist, ett engagerat och motiverat arbetslag, en bra ledning samt god samverkan med vårdnadshavarna.
”Det är svårt med genus”
(2020) Sundström, Amanda; Strömberg, Emma; Svenberg, Jenny
Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv där syftet är att undersöka hur sex förskollärare tolkar, förstår och förhåller sig till begreppet genus. Genom våra tre frågeställningar bearbetas dels hur förskollärarna definierarar genus, och hur de beskriver sitt eget och förskolans praktiska arbete med genus- och jämställdhetsfrågor. Då genus aldrig nämns i förskolans läroplan behandlas också frågan om hur förskollärarna tolkar läroplanens skrivningar om jämställdhetsarbete och likabehandling. Examensarbetet är utfört med den kvalitativa metoden intervju. Vi har intervjuat sex stycken förskollärare med olika examensår, för att få en större variation i svaren. Efter varje genomförd intervju har vi transkriberat materialet och senare analyserat det med hjälp av diskursanalys som metod. Till sist har vi sökt efter mönster i svaren och sammanfattat dessa i olika teman, vilka redovisas i vår resultatdel. I vår diskussion kopplas vårt resultat samman med den tidigare forskning vi bearbetat, där besvaras våra frågeställningar. Resultatet visar att genus är ett begrepp som både förstås och tolkas på flera olika sätt, men också att genus är ett laddat begrepp som väcker både frågor och känslor som den professionella förskolläraren brottas med. Vi ser tre tydliga mönster i variationen av svar som uppkommit under intervjuerna. Dessa benämns i vår diskussion som språkets, reflektionen och ryggsäckens samt intressets betydelse. Avslutningsvis hoppas vi att denna uppsats ska kunna bidra till nya reflektioner kring förskollärares tolkning och arbete med genus, samt insikter i hur ett normkritiskt perspektiv kan användas som ett verktyg för att synliggöra och problematisera eventuella bister i förskolans jämställdhetsarbete.
Att anamma ett interkulturellt förhållningssätt:
(2020) Al-Abas, Mohamad Momo; Alsafe, Jassin; Aykut, Melek
Att arbeta språkutvecklande i en flerspråkig barngrupp med utgångspunkt i litteratur Ett utvecklingsarbete
(2024-05-30) Väkeväinen, Emilia; Väkeväinen, Matilda
Vi har observerat ett allmänt utvecklingsområde i språkundervisningen tillsammans med flerspråkiga barn i förskolans verksamhet. Syftet med utvecklingsarbetet är att undersöka hur förskolläraren kan arbeta språkutvecklande med litteratur som utgångspunkt i en flerspråkig barngrupp. Vi kommer också undersöka hur detta kan utvecklas vidare. Frågeställningar som vi kommer att undersöka och förhålla oss till i detta arbete är följande: - Hur kan förskolläraren använda litteratur för att stödja flerspråkiga barns delaktighet och språkutveckling i förskolan? - Hur kan förskolläraren utveckla sitt arbete med språkutveckling för flerspråkiga barn i förskolans verksamhet? Vi kommer att använda oss av aktionsforskning som forskningsmetod. I arbetet kommer vi att använda oss av videoobservationer, loggbok, ljudinspelning samt reflektionssamtal som verktyg för att samla in data. Resultatet visar att förskolläraren redan har att ett förhållningssätt och tänk kring hur man arbetar med litteratur i flerspråkig barngrupp samt kunskap och förmågor att arbeta språkutvecklande. Trots detta är undervisningen med flerspråkighet och litteratur ett ständigt utvecklingsarbete. Resultatet visar även en utveckling i förskollärarens arbete med litteratur i en flerspråkig barngrupp, och att förskolläraren använder olika språkutvecklande strategier, såsom tydliggörande pedagogik i sitt arbete med detta.
Att hålla TAKK vid liv
(2020) Hohmann, Dominique; Hinnawi, Yazin; Hamzé, Yosra
AbstractWithin the Swedish education program for preschool teachers, the Swedish National Agency for Education advocates for higher forms of didactics. Arguably this means that there should be different methods used by the teachers to teach the preschool children,and one of those could be the Augmentative and Alternative Communication (AAC). Research has shown that AAC could facilitate language development for all children and not only for children that are in need of a complementary tool for communication. This study aims to determine the difference between the theoretical take on the use of AAC in preschools versus the current practical use among teachers uses in Swedish preschools. Furthermore, we want to examine if what cases AAC is used and beneficial for children that don't have any special need for an alternative communication tool. We interviewed preschool teachers for the practical use of the AAC and also special-care teachers with a more theoretical background. We found similar results to prior research that AAC is beneficial in the preschools to develop the social presence of the children, but also what obstacles the preschool teachers encounter in the use of AAC. These obstacles revolve around the lack of time the preschool teachers experience in keeping their knowledge updated but also in what situations the tool ought to be used. As per the knowledge, they have the tool is merely used with children that have the specific need, while the earlier studies show that its beneficial for the entire group.
”Att man ser individerna, inte könet. Det är viktigt” - en kvalitativ intervjustudie om förskollärares uppfattningar kring stereotypa könsroller i förskolan
(2020-06) Berg, Viktoria; Bengtsson, Malin; Berggren Bahtiri, Vera
Detta är en kvalitativ studie som med hjälp av intervjuer undersöker förskollärares uppfattningar kring stereotypa könsroller i förskolan. Tidigare forskning visar att barn bemöts olika av pedagoger utifrån sin könstillhörighet, att barnen påverkas av normer tidigt samt att barnen själva har åsikter kring stereotypa könsroller. I läroplanen för förskolan (2018) står det även att förskolan ska ge barnen samma möjligheter till att utvecklas, leka och upptäcka oavsett könstillhörighet. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur könsroller kan komma till uttryck bland barnen i förskolans vardagliga situationer, samt hur de arbetar för att motverka stereotypa könsroller. De frågeställningar som studien kommer att undersöka är: Hur anser förskollärare att stereotypa könsroller kommer till uttryck bland barnen i förskolans vardagliga situationer? samt hur beskriver förskollärarna att de arbetar för att motverka stereotypa könsroller? Intervjumaterialet har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats och sedan tolkats utifrån teorierna feministisk poststrukturalism samt queerteori. Studiens viktigaste resultat visar hur förskollärarna verkar uppfatta att stereotypa könsroller tar sig uttryck hos barnen genom deras föreställningar kring vad som är accepterat utifrån sin könstillhörighet gällande exempelvis färger, utseende och leksaker. Det finns även en uppfattning att de stereotypa könsrollerna tar sig uttryck i barnens lek, vad de leker med och vem de leker med. Förskollärarna menar även att de arbetar motverkande genom hur de talar till och med barnen, genom att använda sig utav böcker och boksamtal samt att utformandet av förskolans miljöer är betydelsefullt.
Att möta nyanlända barn i förskolan - en intervjustudie
(2013) Jönsson, Jill; Haverinen, Pirjo
Att stötta barns språkutveckling i och genom lek på förskolan - Ett utvecklingsarbete
(2024-05-30) Albaghdadi, Sally; Sistani, Golalai; Adam, Milma
Vår studie baseras på aktionsforskning och har genomförts som ett utvecklingsarbete på tre förskolor i Västra Götaland tillsammans med barn i åldrarna 3–5. Syftet med utvecklingsarbetet är att undersöka de didaktiska strategier förskollärare kan använda för att stödja barnens i deras språkutveckling. Specifikt fokuseras hur barnen kan ges förutsättningar att utveckla den språklig och begreppslig förståelsen i och genom den fria leken. Tidigare forskning har visat vikten av ett medvetet kommunikativt förhållningssätt hos lärare för at stötta barns språkutveckling. En annan viktig faktor i detta hänseende handlar också om att det finns En tilltalande och inspirerande miljö för att stödja barns vilja att lära. Materialet från denna aktionsforskning baseras på kvalitativa metoder såsom observationer, reflektionssamtal, videoinspelning och loggboksanteckningar. Aktionsforskningsprocessen följs som en röd tråd genom hela studien och byggs kollegialt i våra arbetslag tillsammans, genom att reflektera och gemensamt utveckla, förändra och förbättra en del av utbildningen i förskolan. Studiens material har analyserats utifrån sociokulturellt perspektiv. Resultatet presenteras utifrån de sex genomförda aktionerna, detta för att förtydliga för läsaren hur aktionsforskningprocessen följs som en röd tråd genom studien och vilka resultat som gjorts i takt med genomförda aktioner. Resultatet lyfter fram vikten av den didaktiska planeringen som utförs av arbetslaget och har en stor inverkan på det intersubjektiva mötet i leksituationerna på förskolan. När barn och pedagoger samspelar och har en deltagande roll så visas exempel på hur barnen utmanas och får möjlighet att utveckla sitt verbala språk i interaktion. Att vara nära leken som observatör för att sedan kunna bidra med stöd och guidning i leken när det behövs visas vara en viktig förutsättning för att stödja barnspråk och deltagande. Studiens resultat visar på samma gång att förskollärarna själva anser att lek och lärande hänger ihop, vilket kan bidra till att vuxna är närvarande och stöttar barnen i deras lek och skapar goda förutsättningar för lekaktiviteterna.
Att trolla med knäna
(2020) Toft, Annie; Martinsson, Johanna; Sjöholm, Julia
Att utveckla språkstimulerande aktiviteter utifrån ett lekresponsivt förhållningssätt i förskoleklass
(2024-05-30) Kalander, Victoria; Emriksdotter, Amourina
Med bakgrund av stora variationer i kartläggningen i förskoleklass av språkkunskaper avseende till exempel fonem-grafem, samt barnens egen efterfrågan av mer lekbaserade aktiviteter är syftet med studien att bidra till att skapa språkstimulerande undervisningsaktiviteter tillsammans med barnen. Genom att följa och analysera interaktionen av ett antal sådana, i form av aktioner, är syftet att hitta strategier för pedagoger att utforma och genomföra undervisningen på ett lekfullt sätt för att bidra till barns språkliga utveckling och lärande. Följande frågor ska besvaras i studien. 1. Hur kan förskolläraren utforma undervisning och den fysiska miljön för att stimulera barns lek och lärande av språkliga förmågor? 2. Vilka aspekter blir viktiga att ta hänsyn till när förskolläraren kommunicerar och stöttar barn i dessa strukturerade språklekar? 3. Vilket sorts språkligt lärande kan sägas stöttas i och genom aktiviteterna? Aktiviteterna och kommunikationen med barnen i dessa tar utgångspunkt i den lekresponsiva undervisningsteorin som är en didaktisk teori om hur man kan skapa aktiviteter tillsammans med barn som integrerar lek och undervisning. Dels använder vi begrepp från denna teori för att utveckla och förstå kommunikation och lärande i (aktioner) som genomförs, dels används begreppen för att analysera. Det lekresponsiva undervisningsperspektivet har inget speciellt lärandebegrepp därför har ett sociokulturellt perspektiv för lärande används. Att studera lärande och utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv innebär att se på lärande som förändrat deltagande och appropriering av kulturella redskap i och genom samspelssituationer.
Barn i behov av stöd och anpassning. Förskollärarnas syn på odiagnostiserade barn i behov av stöd och anpassning.
(2022) Eriksson, Elin; Høvring Olausson, Ida; Lekvall, Towa
Intentionen med studien är att lyfta tillvägagångssätten med barn i behov av stöd och anpassningar i förskolans verksamhet utan ett fokus på diagnostiserade barn. Vid utformning av studiens forskningsområde framkom det att ämnet är relativt outforskat efter år 2010 och därför ansågs det av stor vikt att undersöka om. Studien tillämpar åtta förskollärares reflektioner av intervjufrågorna som konstruerats utifrån frågeställningarna: Hur definierar förskollärarna vilka barn som är i behov av stöd och anpassning? Hur resonerar förskollärarna kring odiagnostiserade barn i behov av stöd och anpassning i vardagen? Hur resonerar förskollärarna kring disposition av tid i vardagen för att på bästa sätt anpassa för de barn som är i behov av stöttning? Studien redovisar den fenomenografiska teorins betydelse och bearbetar intervjuerna utifrån en fenomenografisk analysmetod. I resultatet framgick det att respondenternas definition av barn som är i behov av stöd och anpassning är barn som har olika problematik i vardagliga situationer samt att behoven kan variera mellan situationer. Det lyfts också att de barn som är i behov mer ofta är odiagnostiserade barn och att det finns en problematik med att förskollärarna inte får den stöttning eller kompetens de behöver för att stötta alla barnen i verksamheten. I diskussionen blir gränssättning ett tydligt utfallsrum där förskollärarna hade olika uppfattningar om vart gränsen går för barn i behov av stöd. De mest signifikanta utfallsrummen som förskollärarna även belyste kring hur de anpassar verksamheten för barn i behov av stöd var blanda annat att dela upp barngruppen, vara tydlig med struktur, rutiner och planering. Förskollärarna lyfte fram betydelsen av att använda sig av indirekt och direkt stöd i de vardagliga situationerna. De poängterade även vikten av att ha kortvariga samlingar samt att ge barnen tid till att hantera de olika vardagliga situationerna.
“Barnen ska få oändligt med möjligheter i stället för begränsningar." Förskollärares uppfattningar om genusperspektivet i förskolan.
(2022) Nordlander, Carolinn; Jansson, Sofia
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna talar om arbetet med genusperspektiv i deras verksamheter och vilka utmaningar förskollärarna upplever. Studien motiveras utifrån tidigare forskning som visar att det idag finns brister i utförandet av förskolans genusarbete idag. I läroplanen Lpfö18 (Skolverket, 2018) står det även att förskolan har ett ansvar att motverka traditionella könsroller och könsmönster i verksamheten. Detta skapade en nyfikenhet till varför bristerna med förskolans genusarbete har uppstått. Studien har använt sig utav en kvalitativ ansats där elva förskollärare intervjuats om deras uppfattningar och reflektioner kring arbete med genusperspektivet. För att kunna undersöka syftet har studien haft en fenomenografisk utgångspunkt där intervjuerna har analyserats utifrån olika uppfattningskategorier. Resultatet i studien visade att det finns brister i förskollärares genusarbete idag. Men resultatet visade även att förskollärare dagligen stöter på utmaningar med genusarbetet. De intervjuade förskollärarna beskriver bland annat utmaningar i form av kunskap om genus i arbetslaget och att detta har en påverkan i verksamhetens genusarbete. Resultatet visade även att det gemensamma förhållningssättet kunde bli en utmaning om man inte gemensamt i arbetslaget kom överens om hur man skulle utföra genusperspektivet i verksamheten. Vårdnadshavare var även en av de större utmaningarna då förskollärarna uttryckte att de kunde bli motarbetade genom att vårdnadshavarna när de ifrågasatte genusarbetet. Barnen kommer även med en könsstereotypisk syn till förskolan som de fått av resterande samhälle vilket blev en utmaning för förskollärarna i deras arbete att motverka könsmönster i förskolan. Liknande utmaningar har även skrivits fram i tidigare forskning som pekar på att bristerna i förskolan genusarbete uppstår på grund av de utmaningar förskolan möter.
Barnkonventionen och jämlikhet i förskolan. En tolkningsfråga?
(2022) Pettersson, Elina; Rahro, Rozbe; Rudbo, Jesper
Vi vill med vår studie undersöka hur arbetet med jämlikhet och Barnkonventionen tolkas och gestaltas av förskollärare i olika delar av Sverige. Vi ställer även frågan om förskollärarna har påverkats av Barnkonventionen i deras arbete med jämlikhet. Vi vill med våra frågor undersöka om det finns en variation inom de olika förskolornas sätt att arbeta med Barnkonventionen och jämlikhet samt vilka förutsättningar de fått i form av kompetenshöjande utbildning inom Barnkonventionen. Studien har gjorts via en enkätundersökning som skickats ut till förskolor runt om i Sverige. Enkäten är ämnad för förskollärare. Frågorna har vi valt att formulera med både stängda och öppna svarsalternativ för att möjliggöra att förskollärarna skall kunna utveckla sina svar. Resultatet presenteras genom diagram och analys av frågorna utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Valet att använda det variationsteoretiska perspektivet baseras på att vi vill undersöka variationsmönster och kritiska aspekter i förskollärares arbete med barnkonventionen och jämlikhet. Våra resultat jämförs även med tidigare forskning och Skolinspektionens rapport från 2018 som visar brister i arbetet med jämlikhet inom förskolan och att den lokala styrkedjan påverkar hur likvärdiga förskolor är (Skolinspektionen, 2018).

Browse

Browsing Examensarbeten / Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande by Title