Examensarbete grundnivå

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/38532

Browse

Browsing Examensarbete grundnivå by Subject "0"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 6 of 6
  • No Thumbnail Available
    Item
    Demokrati, värdegrund och barnsyn - en intervjustudie om pedagogers syn på barn och det demokratiska värdegrundsarbetet i förskolan
    (2015) Putzer, Johanna; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
    Bakgrund Utifrån litteratur och tidigare forskning har vi under vår utbildning kunnat se att förskolor brister i sitt demokrati- och värdegrundsarbete. Vi har även kunnat se att vuxnas bemötande av barn samt deras barnsyn får konsekvenser för barnens möjligheter till inflytande och delak- tighet i förskolans verksamhet vilket är centralt i demokrati- och värdegrundsarbetet. Syfte och frågeställningar Syfte med vårt arbete är att få kunskap om pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med demokrati och värdegrunden i förskolan. Studiens frågeställningar är: På vilket sätt resonerar pedagogerna om demokrati- och värdegrundsarbetet i relation till för- skolans läroplan? När och på vilket sätt upplever pedagogerna sig praktisera demokrati- och värdegrundsarbetet i förskoleverksamheten? Vilka perspektiv på barn genomsyrar demokrati- och värdegrundsarbetet? Metod och analys Beskriven studie är kvalitativ och har genomförts i empirin genom forskningsredskapet inter- vjuer med tre verksamma pedagoger. Data har analyserats utifrån teorier kring demokrati, värdegrund samt teorier om olika sätt att se på barn och barns lärande. Resultat Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar att deras värdegrundsarbete i förskolan bygger på en demokratisk ideologi där samspel, reflektion, kommunikation och argumentat- ion utgör kärnan i demokrati och värdegrundsarbetet. I resultatet framkommer det också att pedagogerna anser värdegrundsarbetet utgöra grunden och genomsyrar allt arbete i förskolan. De ger uttryck för komplexiteten i det pedagogiska uppdraget då det både inkluderar att lära ut demokratiska kompetenser till barnen samtidigt som de som pedagoger lyssnar på samt beaktar barnens egna önskemål och åsikter. Resultatet visar även att pedagogernas resone- mang genomsyras av olika perspektiv på barn, i vilka de ger uttryck för sitt fostransuppdrag och en syn på barn som personer. Samtidigt ser pedagogerna även barnen som medmänniskor vars initiativ ska tas i beaktande.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Elevers samskapande
    (2015) Wikström, Cecilia; Göteborgs Universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
    Syftet med uppsatsen är att studera den verbala kommunikation som förekommer mellan elever när de samskapar en narrativ text. I samband med detta undersöks även elevernas reflektioner av det genomförda arbetet i par. För att uppnå syftet genomförs tre inspelade observationer och två gruppintervjuer med totalt sex deltagande elever i årskurs tre. Det empiriska materialet analyseras och tolkas utifrån Mercers (1996; 2004) metodologi för barns samtalande samt element som är sammankopplade med textskapande i allmänhet och narrativ text i synnerhet. Studiens resultat pekar på att eftersom texten blir till genom dialogen sinsemellan eleverna, kan olika sätt att samtala på ha väsentlig betydelse för produkten i ett samskapande. Ett elevpar utmärkte sig i studien med en mer utvecklande samtalsprocess som gav kvalitativa utslag på elevernas gemensamma innehållsliga textskapande, trots att de i slutändan var det par som fått ihop minst mängd text i jämförelse med de andra klasskamraterna. Detta indikerar ett fokusskifte från textprodukt till samtalsprocess, där det sistnämnda förtjänar mer uppmärksamhet i klassrummet. Vi lärare kan då behöva tillämpa explicit undervisning om tillvägagångssätt i ett samskapande för att på så sätt ge samtliga elever möjlighet att behärska förmågan att föra en givande dialog. Ett ytterligare fynd var att en gemensam penna kom att spela en central roll i samskapandet av texten, fastän eleverna hade tillgång till varsin. Dessutom kommer det genom intervjuerna fram elevreflektioner som inte tycktes överensstämma med det som observerats under samskapandet vilket diskuteras i det avslutande avsnittet.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Elevers textskapande i en digitaliserad klassrumsmiljö
    (2015) Sundin, Linn; Göteborgs Universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
    Studien berör elevers textskapande och användningen av Informations- och kommunikations- teknik (IKT) i skolan och hur elevers interaktion kan beskrivas i ett sådant sammanhang. Studiens syfte är att lyfta fram forskningsresultat inom fältet samt resultat från en empirisk studie i årskurs 1-2. IKT-användningen ökar på många skolor i landet vilket innebär att undervisningen kan få en annan utformning. Forskningsresultat visar på att en klassrumsmiljö med digitala verktyg ökar det sociala samspelet där elever samarbetar och hjälper varandra i större utsträckning och där förhållandet mellan lärare och elev är mer jämlikt. Resultatet från min studie indikerar att det inte är de digitala verktygen i sig utan utformningen av undervisningen som har störst betydelse för elevernas lärande. Samtalet har utgjort en betydande del i elevers textskapande och de har visat på delaktighet och engagemang i varandras texter. De digitala verktygen skapar goda förutsättningar för eleverna att skapa och bearbeta texter, vilket bidrar till interaktion mellan elever och lärare kring både språk och digital teknik.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Högläsning - lärande eller underhållning? En empirisk studie av fyra förskollärares förhållningssätt till högläsning och barnlitteratur
    (2015) Rylander, Madelene; Göteborgs Universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
  • No Thumbnail Available
    Item
    "Ta med dig boken hem!" - En kvalitativ studie om elevers upplevelser om läsläxan
    (2015) Petersson, Hilda; Göteborgs Universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
    Sammanfattning Den kvalitativa studie som gjorts baseras på en tidigare forskningsöversikt. Studien har till syfte att lyfta elevers upplevelser av läsläxan, samt se om deras läsning påverkas av den läsebok de har. Den empiri som samlats in baseras på svar från elever i årskurs 1. Målet är att lyfta fram elevers tankar angående denna arbetsmetod, för att sedan se om denna påverkar elevers läsning, motivation och läsglädje. Studien behandlar de faktorer som enligt forskning påverkar elevers läsutveckling. Här presenteras bland annat vikten av ordavkodning, läsförståelse, motivation etc. Det resultat som redovisas baseras på svar från 0 elever i årskurs 1, vilka har läsläxa varje vecka. Läsläxan för eleverna i denna klass innebär att de får fyra sidor varje vecka, vilka de ska läsa för en vårdnadshavare som signerar att de lyssnat på sitt barn. Efter en vecka får eleverna läsa upp läxan för läraren, som sedan ger eleverna nya sidor till veckan därpå. Den problematik som kan uppstå i samband med läsläxan är att elever inte förstår meningen med arbetssättet. Konsekvensen kan därmed bli att den läsebok som eleverna har för varje vecka, påverkar deras motivation och glädje inför att läsa.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Vad läraren och eleverna gör under fasen självständigt arbete och vilka förmågor eleverna ges möjlighet att utveckla under fasen. En kvantitativ studie om praktiken i den svenska matematikundervisningen
    (2015) Ullvén, Axel; Göteborgs Universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
    This paper provides an overview of the phase independent work in the mathematics education in Sweden for pupils at age 9-12. It examines; how much time that is spent on the phase independent work, what the teacher does the during the independent work as well as what the pupils do and what mathematical abilities the pupils are given opportunities to develop during the phase. Focus lies upon the importance of interaction to acquire mathematics knowledge. Furthermore, focus lies upon what the teachers do but pupils are also taken in to consideration. The result shows that the big amount of independent work that exists in the Swedish mathematics education does not provide enough interaction to be able to, in an exemplary way, educate pupils to full extent. It also shows that the amount of independent work, as it appears in the Swedish mathematic classrooms, does not contribute to motivated pupils. To summarise, the amount of independent work should be decreased and more opportunity to interaction are ought to be given.