Department of Economy and Society / Institutionen för ekonomi och samhälle (2013-)

Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/31770

Browse

Browsing Department of Economy and Society / Institutionen för ekonomi och samhälle (2013-) by Title

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 20 of 255
  • No Thumbnail Available
    Item
    15-minutersstaden i Göteborg. En studie av fotgängarens tillgänglighet och samvariationen med den byggda miljön och boendesegregation
    (2023-06-27) Melén, Anton; Madsen, Victor; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    I skenet av Covid-19 pandemin och ett ökat fokus på närområdets serviceutbud har begreppet 15-minutersstaden (FMC) tillämpats i flera städers urbana planering. FMC syftar till att öka tillgängligheten till grundläggande funktioner i stadens närområden för att invånare ska uppnå social hållbarhet och livskvalitet. Huvudfokus ligger på att förbättra den aktiva tillgängligheten genom planering för ökad gång och cykel. Dock framhävs specifikt gångbarheten i stadsmiljön med planering för fotgängares säkerhet och tillgänglighet. Trots att FMC är välanvänt inom tillhörande yrkesområden och forskning finns fortfarande brist på en heltäckande operationalisering av FMC. Vidare finns relevans av att studera FMC i relation till den byggda miljön och mot boendesegregation i termer av inkomstnivåer i en nordeuropeisk kontext. Därför finns behovet av empiriska studier som inriktas mot hur kriterier för FMC samvarierar med dessa två perspektiv. Mot bakgrund av detta har uppsatsen inriktats mot att undersöka i vilken utsträckning Göteborg uppnår kriterier för 15-minutersstaden i termer av tillgänglighet till fots till urbana sociala funktioner och huruvida detta samvarierar med den byggda miljön och boendesegregation. Resultatet visar att Göteborg i hög grad uppfyller kriterier för att vara en 15-minutersstad för fotgängare när det gäller tillgängligheten till urbana sociala funktioner. Viss utvecklingspotential finns dock för att staden på ett fullständigt sätt ska klassas som en FMC. Vid analys av skillnader mellan olika urbana sociala funktioner framkommer att de högsta nivåerna av tillgänglighet uppnås i centrala Göteborg. Med fokus på den byggda miljön finns det ett positivt samband mellan tillgängligheten till urbana sociala funktioner och stadens befolkningstäthet samt närheten till stadskärnan för invånare. Invånare i Göteborg har generellt sett en hög tillgänglighet till urbana sociala funktioner oavsett inkomstnivå men invånare som har begränsad tillgänglighet till urbana sociala funktioner har i stor utsträckning också högre inkomster.
  • No Thumbnail Available
    Item
    90-talskrisens effekter på sysselsättningsstrukturen för Lund och Malmö
    (2024-08-14) Knudsen, Erik; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    The employment structure consists of different sectors, whose share of the total employment rate is all part of an economic structural conversion according to this thesis applied theoretical approach. A structural conversion, which consist of recurring crises, such as the financial crises in the early 1990s. This crisis and its effect on the Swedish economy is well-documented, while the shortage regarding the effect on a smaller scale, in a local and regional context, provides this thesis purpose. More specifically, a comparison between the two neighbouring towns of Malmö and Lund, will constitute the local contexts in this research. The method to investigate Sweden’s financial crisis in the early 1990s and its effect on the employment structure for Malmö and Lund, consists of previously available research and compiled quantitative data supplied from the Swedish Central Bureau of Statistics, and statistical yearbook of relevance. The result of this research, based on this thesis question, displays a different outcome between Malmö and Lund. All different sectors that are brought up for discussion in the research, is either supported by, or questions, the applied theory of economic structural conversion. Principally the result leaves us with the conclusion that the local and regional context matters in an outcome of a financial crisis and that one single national narrative will not fully explain Sweden’s financial crisis in the early 1990s, in a way that is appliable for the employment structure of each different town or community.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Accessibility strategies beyond private, motorized automobility – informing sustainability? A study of carless families with young children in Gothenburg
    (2017-08-16) Lagrell, Ellen; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    In the face of major sustainability challenges posed by social exclusion and ecologic degradation there is a pressing need to change mobility practices as well as the physical structures that condition mobility. The overarching aim of this study is to expand knowledge about everyday accessibility strategies beyond private automobility, to inform social as well as ecological sustainability in community and transport planning. A time-geographical approach to accessibility is used to view everyday life as a context of interwoven activities that serve to fulfill a multitude of projects. Departing from the time-geographical notion of maneuvre space as the ability to acquire opportunities within one’s geographical reach, accessibility is defined as overcoming time-space constraints through a variation of strategies. Apart from mobility, geographical proximity and other strategies that reduce the need to be mobile is considered as well as the resources this require. The study focuses empirically on families with small children as a group with a large share of time-bound activities and specific accessibility needs to make ends meet. It is based on eight semi-structured, in-depth interviews with voluntarily carless parents residing in semi-central parts of Gothenburg. The accessibility strategies applied by the families are generally aimed at enabling flexibility and coordination of activities so that the opportunities available within their geographic reach can be acquired. Most of the families in the study apply a combination of modes that include car travel at occasions outside their daily routines. The bicycle is an important mode of transport to organize fixed daily activities as it allows flexibility. Public transportation is used for short leisure trips and mainly when several family members are involved, such as day trips or attending to regular, fixed leisure activities. However, it has constraining effects through its reach and time tables. When the families need to get outside the tempo-spatial reach of public transport and overcome the capacity constraints set by the bicycle and their own bodies, most of them apply car based mobility. Car based mobility is also applied when the families need to conform to the highly mobile society. Geographic proximity appear as a fundamental aspect and fundamental priority in the daily life of the respondents, enabling voluntarily carless life. The strategies based on ICT and social relations as resources function in different ways to create further space for temporal and spatial flexibility through coordination, planning and relief of mobility needs. The conclusions of the study are that 1) strategies that favor geographical proximity, flexibility and coordination of activities reduces the need for high speed mobility, 2) Voluntarily carless life demands resources and may be temporary due to transitions over the life course, and 3) perceived constraints from carlessness to a large extent arise from norms and expectations associated with automobility. The study shows that it is indeed possible to live a carless life without unacceptable constraints to opportunities in daily life. However, such relatively non-constraining carlessness is evidently contingent on personal conditions and access to resources.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Accessible space? Urban youths’ needs and barriers in everyday life
    (2018-08-09) Ekman, Diana; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    In the light of new sustainability challenges in cities brought forward by increasing urban populations, the realm of urban transportation research has gradually digressed from planning for accessibility by mobility to instead emphasise the benefits of accessibility by proximity. This shift brings with it a possibility to elucidate and expand knowledge on population groups that previously have been neglected in earlier planning processes. One of these population groups are youths; not yet adults but with greater needs on independence in terms of accessibility than children. Consequently, youths as a population group in relation to accessibility have been researched in this thesis with the aim to examine their accessibility needs, practices and barriers thereof. The thesis focuses empirically on youths living in the urban area of Brunnsbo in Gothenburg, Sweden which is done through the employment of two qualitative methods; activity diaries and semi-structured interviews. 14 youths between the ages of 12 and 16 recorded their spatial movements in activity diaries and were subsequently interviewed about their accessibility. The thesis found that youths’ accessibility practices to a great degree are characterised by proximity; many of the youths live stationary lifestyles and seldom leave their home area. These practices enabled the youths to exercise much of their accessibility through slow modes of transport such as walking. However, it was also found that the youths were routine users of public transport, even for very short distances. That proximity is central to youths’ accessibility practices also means that needs and practices in relation to youth accessibility to a great degree conform; many of the most common destinations frequented by the youths were related to social needs and are located in Brunnsbo or within its vicinities. However, the youths experience a range of barriers that hinder or alter their accessibility needs and practices. They vary from being constituted by parental constraints and traffic to perceptions of fear of people and places as well as feelings of being observed by others. These barriers especially affect girls’ accessibility, adding a gendered dimension to barriers of youth accessibility. The results of the thesis demonstrate that youth accessibility needs and practices to some degrees conform to the planning for accessibility by proximity shift, in that youth accessibility is largely governed by proximity.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Affärsmässig allmännytta och utanförskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026
    (2024-04-08) Besker, Josephine; Nordén, Sofia; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Hammarkullen är ett av 5 områden i Göteborg som av polismyndigheten definierats vara särskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samhälleligt aktuella frågor och debatter om bland annat segregation, allmännyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen för jämlika städer. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresrättsbestånd byggt i miljonprojektets anda som idag är av grovt undermålig standard på grund av decennier av bristande underhåll. Studien undersöker Bostadsbolagets arbete i Hammarkullen i relation till styrningen via kommunfullmäktiges budget 2023 genom Göteborgs Stads program för En Jämlik stad (2018), samt Bostadsbolagets samtidiga uppdrag gällande att verka bidragande för att förflytta Hammarkullen från polisens lista över särskilt utsatta områden till 2030. Studien grundar sig i implementeringsteori och två kvalitativa ansatser i form av innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar primärt på vaghet i policy gällande hur Bostadsbolaget i Hammarkullen har implementerat Göteborgs Stads Program för En Jämlik Stad 2018 - 2026 utifrån målet om att förflytta Hammarkullen från polisens lista till 2030. Det här sker utifrån trygghetsfrämjande åtgärder, även kallat superförvaltning. Studiens resultat visar vidare på de uppfattade svårigheterna i den allmännyttiga ansvarsrollen och stora utmaningar med det givna uppdraget gällande att möjliggöra en socioekonomisk förflyttning av Hammarkullen.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Aging in place and the sense of it: Exploring the elderly’s perspective on a nursing home located in Jönköping, Sweden
    (2023-06-28) Krestic, Muhamed; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    This study explores the experiences and perspectives of older individuals residing in a nursing home with a focus on factors influencing their well-being and quality of life. The research is guided by three key concepts: Aging in place (policies and practices that allow older adults to reside in a chosen living setting for as long as possible, while avoiding unnecessary relocation), Sense of place (subjective and emotional connections individuals have with a specific place), and place (a location that holds a set of meanings). The results emphasize the importance of prioritizing the emotional well-being of older adults in a nursing home. A powerful example is a woman's statement, "Old trees cannot be moved," which underscores the need for providing adequate support and resources to promote well-being in later years. Another resident, for instance, mentions that it is inappropriate and unrealistic to gather a large group of people in one unit and expect them to automatically develop social connections. This difficulty arises due to individuals' varying interests, living circumstances, and needs, making it challenging to foster strong social cohesion. A combination of qualitative and quantitative methods was employed to gain a comprehensive understanding. The qualitative component involved conducting semi-structured interviews with seven participants, utilizing open-ended questions to elicit detailed and diverse responses. Additionally, participant observation was conducted at various times of the day, including day-, evening-, and nighttime.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Agricultural Intensification and Livelihood Strategies of Female Farmers in Babati District, Tanzania - A Minor Field Study
    (2014-10-29) Bengtsson, Marcus; Klerfelt, Maria; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    In many parts of the world and especially in Sub-Saharan Africa and Tanzania, where the majority of the poorest people live, agriculture is the way to make a living. Life in agriculture is in many ways marked by gender inequality. Female farmers carry a heavy burden both in the farm activities and the household chores while at the same time lacking access to resources as well as power within and outside the household. This gendered disadvantage is changing over time and space although the structure of this disadvantage remains in all places of the world. In recent years the development agenda started focusing on agriculture to reduce poverty. The World Bank started promoting market-orientation for small-scale farmers, privatisation in land and agricultural intensification. Agricultural intensification is a concept to increase agricultural productivity by using more inputs for example labour, time or fertilisers. One place where agricultural intensification is an on-going process is in Babati District, Tanzania. Babati District was once characterised by fertile soils and available land and many people moved there to farm and the population increased. Today land scarcity and soil infertility are problems. Agricultural intensification is suggested as a solution. But with the prevailing structures of disadvantages in the livelihood opportunities for women we find it important to study how agricultural intensification affects the livelihoods of female farmers. The aim of this thesis is to identify and analyse the livelihood strategies of female farmers in relation to the process of agricultural intensification in six villages in Babati District. To find characterisations of the livelihood strategies of female farmers, the structure of livelihood strategies in general in the villages will also be studied and analysed. To reach the aim of the thesis three research questions are set up:  Which are the main livelihood strategies in the six villages?  What characterises the livelihood strategies of female farmers in the six villages?  How can the process of agricultural intensification affect the livelihood strategies of female farmers in the six villages? In order to answer the research questions we use qualitative methods consisting of seven focus group interviews with village officers and one Women’s Group and 15 semi-structured interviews with individual female farmers complemented by direct observations. The theoretical framework link agricultural intensification to the perspectives modernisation theory, the livelihood framework and the term gender is followed by previous research on development in agriculture, livelihoods and women in Sub-Saharan African agriculture. Our empirical findings show that agriculture is the main way to make a living for rural farmers where subsistence farming is the major livelihood strategy in all of the six villages. Other livelihood strategies constitute a part the socio-economically poorest households. Labour-oriented livelihood strategies specifically labourers working in the fields of other farmers struggle much to support their households. The diversification of livelihood strategies takes place in farming activities but not in non-farm activities. The livelihood strategies of female farmers are characterised by household chores and farming activities while lacking access to resources, capital, services and information. The process of agricultural intensification takes place in a context where the female farmers have a marginalised position.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Äldres resande i vardagen - Möjligheter, begränsningar och inställning till hållbara stadsvisioner
    (2014-06-24) Johansson, Tobias; Svensson, Lovisa; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Äldres resande i vardagen – möjligheter, begränsningar och hållbara stadsvisioner syftar till att undersöka och beskriva äldre människors rörelsemönster, deras möjligheter och begränsningar att uppnå en god mobilitet och tillgänglighet, samt deras inställning till olika hållbara stadsvisioner. Studien utgår från ett tidsgeografiskt perspektiv, då den behandlar förflyttningar i tidrummet, vilka förklaras och utvecklas med hjälp av begreppen mobilitet och tillgänglighet. För att undersöka inställningen till hållbara stadsvisioner utgår studien även från teorierna New urbanism, mixed-use och the compact city. Metoden bygger på en sammanvävning av en tidsgeografisk dagboksmetod och kvalitativa intervjuer där respondenterna är sex pensionärer mellan 68 och 77 år bosatta i Göteborg. Det insamlade materialet analyserades och sammanställdes kvalitativt för att kartlägga återkommande och unika åsikter hos respondenterna och kan därför inte generaliseras för hela den äldre befolkningen. Syftet är istället att lyfta fram mönster och åsikter som kan förekomma bland äldre. Resultatet visar att respondenterna har många olika åsikter och tar upp flera teman. Allmänt sett går det dock att urskilja olika rörelsetyper. Bilen och kollektivtrafiken fungerar som en bas i de flesta respondenters vardag, men kompletteras av andra färdsätt. De vanligaste anledningarna till förflyttning är fritidsaktiviteter, utflykter, socialt umgänge och ärenden, t.ex. handla mat och besöka inrättningar för samhällsservice. Respondenternas upplevda möjligheter och begränsningar styrs inte, som man kanske kan tro, av de enskilda personernas fysiska välbefinnande, utan beror främst på personliga preferenser, enkelhet och nytta. Inställningen till en kompakt stad med blandbebyggelse är varierande. Tanken om en kompakt stad med blandbebyggelse togs oftast emot väl, men inställningen var mindre tillmötesgående till ett faktiskt införande som skulle medföra förändringar i respondenternas vardag. Inställningen till en bilfri stad var främst negativ, med undantag för några positivt inställda personer som idag bara utnyttjar kollektivtrafiken.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Alléstråket som barriär i centrala Göteborg
    (2015-09-03) Johansson, Albin; Pihlquist, Björn; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    I spåren av den ökade medvetenheten kring global uppvärmning och hållbar utveckling är det många som börjat ifrågasätta det moderna samhällets bilberoende. I samband med att funktionalismen gjorde sitt inträde i Göteborgs samhällsplanering under 1930-talet separerades funktioner som bostäder och arbete med utglesning och ett ökat behov av förflyttning som följd. Under 1950- och 60-talen förstärktes detta ytterligare i och med att allt fler medborgare hade råd att skaffa bil och att miljonprogramsområden i stadens periferi började byggas. Planeringsidealen som växte fram syftade till att ge bilens framkomlighet högsta prioritet, genom utbyggnad av stomvägsnät med huvudtrafikleder och andra angelägna trafikleder. Konsekvenserna som detta har medfört är att Göteborg idag är en relativt gles stad med högt bilberoende. Barriärer av biltrafik präglar idag de flesta större städer men den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur barriäreffekterna av trafiken på Alléstråket i centrala Göteborg kan minskas. Syftet uppfylls genom att försöka besvara följande frågeställningar:  Hur arbetar Göteborgs stad med att minska Alléstråkets barriäreffekter?  Vilka typer av trafikminskande åtgärder kan vara relevanta? Frågeställningarna har besvarats genom textanalys av offentliga dokument, litteratur som berör trafik- och samhällplanering överlag, samt en personlig intervju med en av stadens trafikplanerare på trafikkontoret. Dessutom har en öppen fråga ställts i stadsnätverket Yimby Göteborgs forum för att få några av medlemmarnas tankar och idéer kring Alléstråket. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts. Den teoretiska bakgrund som presenteras i uppsatsen baseras till stor del på författaren Jane Jacobs idéer om hur en attraktiv, levande stad bör utformas, kompletterat med författaren J.H. Crawfords idéer om helt bilfria städer. De lyfter båda fram behovet av täthet som en nyckelfaktor för minskad förflyttning, i kombination med funktionsblandning i stadsdelarna. Vidare presenteras strategier för minskade trafikflöden med exempel från städer runtom i Europa där strategierna har genomförts med lyckat resultat. Bland dessa exempel nämns bland annat bilfria stadskärnor, borttagning av körfält och prioritering av gång-, cykel och kollektivtrafik. Resultatet visar på att Göteborgs stad generellt har en relativt ambitiös plan för att minska biltrafiken, som trots en förväntad regionförstoring ska minska med 25 % fram till 2035. Det finns dock inga konkreta planer för Alléstråket men klart är att byggnationen av Västlänken kraftigt kommer att begränsa dess trafik mer eller mindre under byggskedets åtta år, mellan 2018-2026. I samband med denna oundvikliga trafikminskning kan en rad åtgärder vara relevanta för att bibehålla minskningen även efter byggskedets slut. Tänkbara åtgärder kan vara borttagande av körfält för ett minskat trafikflöde och sänkta hastigheter, kombinerat med en generell förtätning längs stråket.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Alternativa levnadssätt - Moderna nomader – Travellers – det irländska resandefolket
    (2014-06-30) Cugier, Karolina; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Är annorlunda levnadssätt möjliga i en värld som blir alltmer ”västerniserad” eller globaliserad? Studien behandlar och problematiserar det mångfacetterade och komplexa levnadssättet som innefattar kommersiell nomadism som det irländska resandefolket, Travellers, begagnar sig av på ön Irland. I ett vidare perspektiv sätts studien av Travellers i kontext till hur det moderna samhället växt fram, samt vad som karaktäriserar det moderna. Detta för att förstå på vilket sätt Travellers levnadssätt underminerats samt hur interrelationen mellan storsamhället och den större familjeenheten som utgör Travellers sociala sammansättning påverkat deras försörjningsmöjligheter. Deras sociala roll behandlas utifrån två identifieringspunkter – bostaden och arbetet. Nomadism som fenomen, dess historia, uttryck och eventuella motiv beskrivs i uppsatsen. Moderniseringsprocessens inverkan på den västerländska människas kultur analyseras utifrån sociologisk teoribildning. Travellers kultur tas i beaktande utifrån platsbegreppet, där platsen utgörs av det sociokulturella läget i en integrativ och kvalitativ litteraturstudie. Det moderna västerländska samhället utgör uppsatsens ramverk och studeras implicit, medan den peripatetiska folkgruppen Travellers studeras explicit. Resultaten tolkas och presenteras fortlöpande genom hela arbetet utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt. Studien visar att förändringar i Travellers levnadssätt kan ha orsakats av moderniseringsprocessens inverkan, något som går att identifiera i deras omställning av deras försörjningsmönster. Ändå är Travellers på Irland ett resandefolk som håller fast vid sin kultur och grupp trots en politik som arbetat emot dem. Attityden till hur de ska bemötas har gått från assimilering till integrering, från att ha betraktat dem som en problemgrupp till att uppmärksamma dem som en diskriminerad grupp. De har länge, men inte alltid, betraktats som en grupp med egen identitet men inte som en särskild etnisk grupp. Travellers traditionella livsstil och livsåskådning kontrasteras mot hur tidigare traditionella värderingar alternerats mot ett ”friare” liv som i sin tur kan leda till att inga värderingar överhuvudtaget gör sig gällande, hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhälle, samt hur det kollektiva lämnat företräde åt det individuella. Följderna av det moderna samhället kan därför medföra en existentiell tomhet som grundar sig i att de valmöjligheter vi erbjuds inte är meningsfulla. Travellers går redan via sin kultur mot en sådan utveckling där deras nomadiska inställning genomsyrar varje aspekt av deras liv. ”Nomadism innebär ett visst sätt att se på världen, ett annorlunda sätt att uppfatta saker, ett annorlunda förhållningssätt till boende, till arbete, och livet i allmänhet”.
  • No Thumbnail Available
    Item
    ANALYS AV FLYTTSTRÖMMAR -En studie om migration och platsattraktivitet
    (2015-01-20) Jobjörnsson, Hanna-Klara; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Migration är resultatet av en växande globaliserad ekonomi och ett utökat aktivitetsmönster vilket ställer högre krav på individens rörlighet. Migration bidrar både med för- och nackdelar för samhällsutvecklingen i ett land, en region och på en plats. Ur ett kulturgeografiskt perspektiv studeras migration utifrån vilka omständigheter och förutsättningar som ligger till grund för uppkomsten av flyttströmmar, så kallade push- och pullfaktorer. Push- och pullfaktorer kan kopplas till vad det är som gör en omlokalisering eller en plats attraktiv, vilket stärker platsattraktiviteten genom områdesfaktorer. Dessa områdesfaktorer påverkar uppfattningen om platsens kapacitet och de resurser som finns tillgängliga för att främja en fortsatt befolkningstillväxt samt hur platsen påverkas av befolkningsförändringar som uppstår i och med migrationsprocesser. Områdesfaktorer kommer i undersökningen att illustreras som push- och pullfaktorer. Uppsatsen utgår från ett uppdrag utfärdat av Ulricehamns kommun hösten 2014 och deras vision om att nå tillväxtmålet av 25 000 invånare till år 2020. Syftet är att undersöka och analysera vilka områdesfaktorer som ger upphov till flyttströmmar. Syftet avser att genom två frågeställningar förtydliga vilka områdesfaktorer och orsakssamband som påverkar individens rörlighet och som i en förlängning kan leda till migration: 1. Är det olika push- och pullfaktorer som leder till att flyttningar sker inom respektive utanför kommungränsen? 2. Vilken samhällsgrupp uppvisar inom kommunen den högsta tendensen till avflyttning? Studien bygger på ett kvantitativt tillvägagångsätt i form av enkätundersökning och beskrivande statistik av kommunens nuvarande befolkningsstruktur. En avgränsning har skett tidsmässigt till hösten 2014 och rumsligt till analysenheten Ulricehamns kommun. Metodvalet avser att uppnå ett generaliserande resultat som kan appliceras på närliggande populationer inom analysenheten. Resultatet visar att det som stärker Ulricehamns platsattraktivitet är invånarnas personliga anknytning till orten, individuella fördelar av bostad och arbete, samt vilken familjesituation man befinner sig i utifrån livscykelns faser. Empirin synliggör att uppfattningen om att känna sig trygg i sin närmiljö, bostadens kvalitéer och en attraktiv boendemiljö är det som värdesätts högst vid ett aktivt val av flytt. I relation till valda teorier och tidigare forskning visar kommunen Ulricehamn tendenser för cirkulär migration när flyttströmmarna rör sig från periferin till centrum och den yngre generationen lämnar kommunen. Att attrahera hemvändare och att ge utrymme för inomkommunala flyttströmmar kan såldes nyttjas av kommunen för att verka för en fortsatt befolkningstillväxt. Ulricehamns geografiska läge ger kommunen en central placering i en pågående regionförstoring och infrastrukturutveckling. Platsattraktivitet kan främja ortens konkurrenskraft när man drar nytta av den förtätning som en regionförstoring erbjuder. Genom att fokusera på kommuninvånarnas sociala karriärer och att skapa en personlig tillhörighet till orten kommer platsens humankapital att bidra till en fortsatt samhällsutveckling och befolkningsökning.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Användning och påverkan av mobil IT bland cyklister i Göteborg
    (2016-08-01) Fröjd, Linus; Hackzell, Mikael; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Denna uppsats har som syfte att undersöka i vilken utsträckning mobil IT används bland cyklister och hur eventuell påverkan av mobil IT hanteras av cyklister genom olika kompensationsstrategier. Vi jämför användning, trafikbeteende och kompensation hos cyklister på två valda platser i Göteborg med olika karaktär. Antal cyklister ökar varje år i Göteborg och likaså användningen av mobiltelefoner. Tidigare har forskning fokuserat på hur mobil IT påverkar trafikanter i motordrivna fordon och lagar har införts i de allra flesta länder. Kunskapen om hur mobil IT används och påverkar oskyddade trafikanter är begränsad och endast ett fåtal studier har genomförts i Sverige. Uppsatsen är avgränsad till Göteborgs innerstad och datainsamlingen genomfördes under en vecka i april månad 2016.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Användningsmönster av naturområden i Göteborg - En studie om tillgänglighet
    (2019-08-02) Hagenfeldt, Joakim; Fredriksson, Frida; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Det är av vikt att grönska i städer bevaras i samband med förtätningen av städer, för att säkra tillgång till naturupplevelser och friluftsliv för dess invånare. Speciellt uppmärksammat är behovet och konflikten mellan förtätning och bevarande av tätortsnära natur i hastigt urbaniserade städer. Tillgänglighet till attraktiv tätortsnära natur lyfts som en viktig aspekt i Mål för friluftslivspolitiken för att stödja och främja människors möjlighet att ta del av naturen. Tillgänglighet kan förutom den geografiska och fysiska aspekten där närhet till områden avgör vilken grad dessa används, även omfatta huruvida invånare uppskattar och känner en mental tillgänglighet till platsen. Invånare i Göteborgs stad har god tillgång till ett utbud av naturområden, samtidigt krävs en planering med avseende till en fortsatt trend av befolkningsökning som förväntas ske. Göteborgs stad (2014a) har antagit en förtätningsstrategi av stadens bebyggda struktur, där det även uttrycks ambitioner kring att skapa närhet till naturområden i staden. Det är därför av intresse att belysa användningen av naturområden i Göteborg genom att bidra med kunskap kring resor till och vilka värden som uppskattas av stadens invånare, samt eventuella hinder för friluftsutövning i naturområdena. För att undersöka detta har en internetbaserad enkätundersökning utförts med syfte att få en bred bild av invånarnas perspektiv. Enkäten distribuerades via Facebooksidor för specifika bostadsområden, antalet svarande var 407 personer. Resultatet visar att en majoritet av de svarande använder det naturområde som finns närmast bostaden. De som väljer att använda ett annat naturområde än det närmaste verkar drivas mer av preferenser, där en stor del menar att det nära naturområdet har alldeles för mycket människor och att det är för litet. Respondenterna i undersökningen verkar främst föredra en vildvuxen och orörd natur i det naturområde de oftast besöker. Den oftast Uppsats/Examensarbete: 15 högskolepoäng Nivå: Kandidatexamen Kurs: KGG310 Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram Termin/år: VT2019 Handledare: Ana Gil Solá Examinator: Bertil Vilhelmsson Nyckelord: Tillgänglighet, Tätortsnära natur, Hållbar tillgänglighet, Naturområden, Tidsgeografi, Urbanisering använda transportsättet till de naturområden som oftast besöks är gång, vilket indikerar på naturområden i Göteborg kan nås med hållbara transportmetoder. Resultatet visar att i takt med ett ökat avstånd till området, ökar också användningen av bil som färdmedel.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Arbetsmarknad i omvandling. En studie om digitaliseringens roll i förändringen av den svenska arbetsmarknaden 1980-2010.
    (2025-06-30) Berïnson, Matthieu; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Studiens syfte är att undersöka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet från industrisektor till tjänstesektor under perioden 1980-2010, med särskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande förändringar för sysselsättningen, och uppsatsen ämnar att analysera hur olika näringsgrenar påverkats beroende på deras grad av digitalisering och internationell exponering. För att uppnå syftet har en kvantitativ metod tillämpats, där sex aggregerade näringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (mätt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (mätt som utrikeshandelns andel av förädlingsvärdet). Genom analys av sysselsättningsdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) för den angivna tidsperioden identifieras mönster i arbetskraftens fördelning. Humankapitalteorin och teorin om skill-biased technological change (SBTC) utgör det vägledande teoretiska ramverket. Resultatet baserades på klassificeringsmetoden, som visar att näringsgrenar med låg digitaliseringsgrad och samtidigt hög globaliseringsgrad genomgående som tillverkningssektorn uppvisade en tydlig nedgång i sysselsättningen. Sektorer med hög digitaliseringsintensitet och hög globaliseringsgrad som den finansiella sektorn visade däremot en stark sysselsättningstillväxt. Branscher med hög digitaliseringsgrad men låg globalisering som exempelvis offentlig verksamhet och övriga tjänster hade en mer stabil eller, i det senare fallet, en initialt växande men senare vikande utveckling i sysselsättningen. Slutsatsen är att digitalisering och globalisering är tätt sammanlänkade och samverkande drivkrafter i den svenska arbetsmarknadens strukturomvandling. Studien indikerar att en hög IKT-intensitet har varit viktig för att bibehålla eller öka sysselsättningen, särskilt för branscher utsatta för internationell konkurrens. Lägre IKT-intensitet i globalt utsatta sektorer framstår som en signifikant faktor bakom minskningar i sysselsättningen under den studerade perioden.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Återanvändning i Alingsås. En kvantitativ studie om kommunens invånares faktiska och upplevda möjligheter att lämna till återanvändning
    (2022-06-20) Halvardsson, Ellinore; Öhlander, Emilia; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Studien ger en inblick i Alingsås kommuns invånares återanvändningsvanor. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning, hur och var invånarna i Alingsås kommun lämnar produkter till återanvändning i relation till faktiska och upplevda återanvändningsmöjligheter. Med att lämna till återanvändning menas att donera och skänka bort begagnade föremål utan förväntad ersättning. Studien grundar sig i ett teoretiskt ramverk som berör tidsgeografi och relationen mellan tillgänglighet och mobilitet. Med hänsyn till tidigare forskning läggs vikt på geografisk närhet genom att studera om avstånd har en inverkan på benägenheten att donera och hur handlingen upplevs. Uppsatsen baseras på två huvudsakliga metoder - en enkätundersökning som besvarades av invånare och flertalet analyser, både statistiska analyser och närhetsanalys i GIS. Resultatet visar att majoriteten av möjligheterna att lämna till återanvändning är belägna i Alingsås stad. Av samtliga identifierade möjligheter är de mest använda inlämningsplatser- och sätt att lämna till Vinden och Bälinge återvinningscentral samt att skänka till personer i sin omgivning. Enkätrespondenterna är generellt sett nöjda med de återanvändningsmöjligheter som finns samt upplevelsen av dem och större delen av dem lämnar redan till återbruk. Majoriteten anser att det är viktigt att återanvända och att de har kunskap om de tillgängliga möjligheter som finns. Vidare anser en övervägande del av respondenterna att det är lätt att lämna till återanvändning och nästintill hälften av respondenterna anser att det inte är tidskrävande att donera. Däremot visar analyserna på att geografisk närhet har en betydelse för benägenheten att donera när det gäller respondenterna som har längre geografiska avstånd till insamlingsställen.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att arbeta med bruksorter i förändring. En undersökning av modellen "Den Nya Bruksorten"
    (2020-08-29) Brelin, Linda; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Inom området för rural utveckling är det vanligt förekommande att formulera olika modeller som ska beskriva hur förändringen av en rural plats ska ske. Modellerna formuleras av såväl forskare, som kommuner, regioner och enskilda aktörer. Modeller är ofta är ett effektivt sätt att visa på en strategi eller på hur utveckling av en rural plats kan ske, men vissa modeller tenderar att agera förenklande eller att åsyfta en slags kronologi som verkligheten sällan är beskaffad i. I denna kvalitativa studie analyseras en modell som skulle kunna vara ett alternativ eller ett komplement till dessa modeller. Modellen heter den "Den Nya Bruksorten” och är publicerad av konstnärskollektivet Not Quite som sedan 2002 driver ett pappersbruk i Fengersfors som kulturcenter. Modellen skulle kunna ses som ett nytänkande sätt formulera rural utveckling och som ett potentiellt viktigt tillägg till fältet. Men modellen har inte utformats genom vetenskapliga metoder eller utifrån andra kontexter än den i Fengerfors, vilket skulle kunna sägas undergräva dess tillförlitlighet. Syftet med denna uppsats är därför att analysera modellen Den Nya Bruksorten som ett nyanserande tillägg till fältet för rural utveckling, genom att undersöka den mot relevant forskning. Detta sker genom frågeställningarna: 1. I vilken utsträckning utgår modellen från relevant forskning? 2. Hur ser möjligheterna ut att implementera modellen i fler kontexter? För att besvara frågeställningarna har modellen analyserats tematiskt mot relevant forskning. Två expertintervjuer har också genomförts som legat till grund för analysen. Studien visar att modellen i hög utsträckning utgår från forskning på området, men att vissa delar av den är i behov av att utvecklas vidare. Modellens potential att implementeras i fler kontexter bedöms också som god, men där vissa beslut kring dess användningsområden behöver tas. Slutligen bekräftar studien att modellen kan vara ett viktigt tillägg för att nyansera synen på rural utveckling.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att förhålla sig till en översiktsplan. En fallstudie om hur väl en detaljplan rörande Söderlingska Trädgården överensstämmer med översiktsplanen
    (2021-10-14) Thuresson, Frida; Thörn, Nils; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Ett social hållbart samhälle är en viktig grundsten i att invånarna känner sig trygga och säkra i den offentliga miljön. En trygg invånare har dessutom ofta en bättre både mental och fysisk hälsa, och utifrån de aspekterna är en socialt hållbar miljö av stor vikt i den fysiska planeringen. Att växa upp i ett samhälle som främjar tillgänglighet, social sammanhållning, mental hälsa och trygghet är extra viktigt för de unga invånarna. Detsamma gäller för de äldsta invånarna eftersom de miljöer som har dessa viktiga sociala aspekter i stor utsträckning bidrar till att inte invånarna drabbas av sjukdomar, och bidrar dessutom till att främja trygghet och social sammanhållning. Parker och gröna utomhusmiljöer är viktiga för att öka invånarnas hälsa, och de viktiga sociala aspekterna bidrar till en ökad hälsa samtidigt som en park kan resultera i att andra hållbarhetsperspektiv uppfylls. Syftet med studien är att genom en analys av relationen mellan översiktsplan och detaljplan undersöka hur vägledande översiktsplanen är i en parkbaserad detaljplan. Detta gjordes med hjälp av en genomgång av planerna rörande Söderlingska trädgården i Göteborgs Stad och stadens översiktsplan. I studien har det med kvalitativa data och en genomgång av planer, undersökts hur parken är etablerad idag utifrån ett planerings- och hållbarhetsperspektiv och som därmed är intressant ur ett planprocessperspektiv. Det som framgår av resultatet är att detaljplanen och översiktsplanen inte överensstämmer med varandra på samtliga av social hållbarhetsaspekterna. Detaljplanen hade inte lika stort fokus på hälsa som översiktsplanen, men överensstämde i de övriga sociala hållbarhetsaspekterna av den fysiska planeringen. Dock visade platsanalysen på att parken fokuserar på hälsoeffekterna, trots att det inte uttrycks i detaljplanen.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att rädda eller att inte rädda bankerna? Hur stat och privat näringsliv samverkade under bankkrisen i Sverige 1991–1995
    (2022-07-05) Järgenstedt, Klara; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    This research aims to examine the crisis management of the Swedish banking crisis in 1991–1995. The study explores the role of the state and how the private sector participated in the crisis management. In the early 1990s, the Swedish banking system faced an unprecedented crisis. When the real estate bubble burst in 1991, the credit losses quickly spread from real estate enterprises to the banking system. When several banks had been reporting problems with their solvency during 1992, the government saw no other option but to provide the Swedish banks with a “blanket guarantee”. In May 1993, a new bank support agency, Bankstödsnämnden, was established to manage the banking aid. As the administration of the public banking aid required experience in crisis management, international consultants from the private sector were hired by Bankstödsnämnden to provide the organization with necessary competence. During 1993–1995, Bankstödsnämnden and private actors worked together on questions regarding public financial aid to banks and the management of enterprises that the state acquired ownership of as a part of the crisis management. The result of this study challenges previous implications that the state's role as “Lender of last resort” was the main reason why the Swedish banking system quickly recovered after the crisis. This research presents evidence that the public collaboration with the private sector was just as important as the “blanket guarantee” during the banking crisis management in the 1990s.
  • No Thumbnail Available
    Item
  • No Thumbnail Available
    Item
    Att trilla av pinn. Ett hållbart grönt Göteborg, med hjälp av en alternativ begravningsmetod
    (2018-06-27) Dahlbom, Martin; Grundel, Moa; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur metoden med minnesträd som en alternativ begravningsmetod och en möjlig ny grön yta skulle fungera i Göteborg. Metoden går ut på att askan efter en kremerad människa begravs tillsammans med ett trädskott. Trädet som växer upp får därmed samma funktion som en gravsten. Begravningsmetoden förankras i Göteborgs stads trädpolicy, relevant litteratur och vårt teoretiska ramverk. Fyra intervjuer har genomförts med representanter från Göteborgs kommun, begravningsenheten i Kviberg, en begravningsbyrå i Stockholm och Länsstyrelsen i Västra Götaland. I studien framkommer att de praktiska förutsättningar som krävs för att få metoden att fungera behöver undersökas vidare. Hans Lindqvist, Katarina Evenseth och Charlotte Runius visar att de personligen är positivt inställda till ett utvecklande av alternativ till de begravningsätt som finns i dagsläget. Träd som gravmarkör istället för en sten tror de kan ha en läkande effekt och en stark symbolik.