• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Sahlgrenska Academy / Sahlgrenska akademin
  • Institute of Medicine / Institutionen för medicin
  • Occupational and Environmental Medicine / Arbets- och miljömedicin
  • Arbete och Hälsa
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Sahlgrenska Academy / Sahlgrenska akademin
  • Institute of Medicine / Institutionen för medicin
  • Occupational and Environmental Medicine / Arbets- och miljömedicin
  • Arbete och Hälsa
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Inhyrningens logik Långtidsinhyrda arbetare och tjänstemäns utvecklingsmöjligheter och upplevda anställningsbarhet

Sammanfattning
Långtidsinhyrning av arbetskraft och dess effekter på de inhyrda är ett relativt outforskat område. I denna artikel är utgångspunkten arbetsmiljölagens intention om utveckling i arbetet för långtidsinhyrda samt bemanningsföretagens uppfölj-ning av uppdragen. Studiens syfte är att ge en djupare förståelse av långtidsin-hyrda arbetare och tjänstemäns utvecklingsmöjligheter i arbetet samt hur detta påverkar deras upplevda anställningsbarhet. Vidare söker studien visa på de me-kanismer i själva inhyrningen som förklarar de inhyrdas utvecklingsmöjligheter och upplevda anställningsbarhet. För att lyckas med detta görs jämförelser mellan inhyrda och kundföretagets egen personal. Kvalitativa fallstudier har gjorts vid fem företag som använder sig av långtidsinhyrda och totalt har 57 personer intervjuats. Resultaten visar på att det finns en inneboende logik i inhyrning, som påverkar inhyrdas men särskilt långtidsinhyrdas möjligheter till utveckling i arbetet. För långtidsinhyrda arbetare och tjänstemän gäller att upplärnings- och inskolnings-tiden i uppdraget är lång. Detta medför att kundföretagen har som krav att behålla samma inhyrde så länge inhyrningsbehovet finns, vilket gör att utveckling via exempelvis rotation mellan olika uppdrag inte är möjligt. Samtidigt behöver inte kundföretagen tillhandahålla någon ytterligare utbildning än det som krävs för att klara av arbetsuppgifterna. Jämfört med kundföretagens egen personal har inhyrda sämre utvecklingsmöjligheter och en lägre upplevd anställningsbarhet. Resultaten visar att denna logik medför att kundföretag som hyr in arbetskraft har en stor påverkan på bemanningsbranschen. Resultaten visar även att de bemanningsföre-tag som ingår i studien inte tycks leva upp till arbetsmiljölagens krav på upp-följning av uppdragen och långsiktigt arbetsmiljöarbete med utbildning. Nyckelord: Bemanningsbranschen, bemanningsanställda, hyresarbetskraft, bemanningsföretag, utvecklingsmöjligheter, utveckling i arbetet, anställnings-barhet.
Utgivare
Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet
URL:
http://hdl.handle.net/2077/24757
Samlingar
  • Arbete och Hälsa
Fil(er)
gupea_2077_24757_1.pdf (223.8Kb)
Datum
2010
Författare
Kantelius, Hannes
Publikationstyp
report
ISBN
978-91-85971-27-5
ISSN
0346-7821
Serie/rapportnr.
Arbete och Hälsa, vetenskaplig skriftserie
2010;44(10)
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV