Magisteruppsatser / HDK-Valand (2020-)
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/62836
Browse
Browsing Magisteruppsatser / HDK-Valand (2020-) by Author "Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design"
Now showing 1 - 20 of 46
- Results Per Page
- Sort Options
Item Ai ia - Om en texts egentliga härrörelse eller översättarens nya värld(2021) University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designIn this essay the question about the actual origin of a text is explored – is it the world of the place or the world of the language? The texts discussed here are written by a bilingual writer, Elena Bochorishvili, in Russian, about another place than Russia; specifically, Georgia. This thesis also examines about how bilingualism can affect a text and how this further impacts a translator’s work. In addition, hidden codes within the texts are searched for. It closes with a discussion on the transfer of lesser-known cultures. The essay also describes some of the author’s personal experiences of moving to a, for her, unknown world – Georgia, at the same time as the work with these texts already had started.Item “Det är svårt att lära sig svarva hemma”(2024) Kung, Matilda Therese; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designPå grund av covid-19-pandemin tvingades större delar av samhällen stängas ned eller anpassas och ställa om till distans. Forskning har gjorts på olika konsekvenser omställningen fick och hur den upplevdes exempelvis inom lärarutbildningar men minimal fokus riktas mot de praktiskt-estetiska områdena. Intresset för denna studie är därför att kartlägga och beskriva hur slöjdlärarutbildningen som genomfördes under covid-19-pandemin upplevdes av studenter vid Göteborgs universitet (GU). Studien tar en fenomenologisk utgångspunkt och har genomfört fyra kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med slöjdlärarstudenter som påbörjade sin utbildning vid GU höstterminen år 2020. Genom en deskriptiv fenomenologisk metod analyseras informanternas svar och de mest centrala upplevelserna av fenomenet presenteras. Resultaten visar att essensen hos informanternas upplevelser bestod av tidseffektivitet, lugn, flexibilitet och frihet till priset av svårigheter, ensamhet, leda, förvirring, teknikstrul och avsaknad av det sociala. Resultatet visar alltså att informanternas upplevelser är fyllda med ambiguitet eftersom informanterna ser både positiva och negativa aspekter med de olika undervisningsformerna. I likhet med studiens tidigare forskning visar resultaten att studenter och lärare inte var förberedda på utmaningar som kom med tekniken och de ändrade sociala förhållandena. Resultaten visar även att det är möjligt att studera praktiska förmågor och kunskaper digitalt men att kvaliteten på undervisningen inte blir densamma som att studera på campus.Item Att förstå sitt kulturarv är att förstå sig själv och andra(2023) Wilhemsson Teike, Jannike; Lundqvist, Louise; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designI svenska skolans värdegrund nämns begreppet kulturarv som en del i att skapa en trygg identitet och som något viktigt för att förstå och leva sig in i andras villkor. Dessutom har Sverige genom kulturmiljölagen och internationella överenskommelser åtagit sig att värna om det gemensamma immateriella kulturarvet. Skolslöjden är en plattform där detta har en naturlig plats, där man kan jobba både praktiskt och teoretiskt för ett bevarande och ett levandegörande av världens gemensamma kulturarv. Denna forskningsöversikt har som syfte att undersöka begreppen kultur, traditioner och kulturarv, och hur dessa begrepp behandlas och används dels inom skolslöjden, men även i samhället i stort relaterat till slöjd. I slöjdens kursplan har traditionella hantverkstekniker, som är en del av det immateriella kulturarvet, alltid haft en plats, men på senare år har begreppen kultur, traditioner och kulturarv tonats ner. Detta trots vikten av kulturarv som påpekas på en samhällelig nivå. Resultatet i denna forskningsöversikt visar att det finns en nedåtgående utveckling inom slöjdutbildning i relation till kulturarv internationellt och att slöjd får mindre utrymme i skolundervisningen. Olika aktörer tar sig an och förhåller sig till kulturarv på olika sätt, och det pratas om att “vara ii” eller att “ha” ett kulturarv, definitioner som har betydelse för vår upplevelse av kulturarv. Urvalsprocessen av våra gemensamma kulturarv behöver problematiseras, då vem, hur och varför dessa väljs ut både är en social, kulturell och politisk fråga. Det är också viktigt att kunna se handlingsburen kunskap i sig som ett kulturarv, och kulturarv som ett levande bruk och inte bara som specifika föremål och ting som statiskt bevarats i sin dåtid. Resultatet visar att forskningen är enig om vikten av kultur och kulturarv för människors välbefinnande och som del i att förstå vår egen och andras identitet. Men denna förståelse är inte en självklarhet utan behöver undervisas om och tränas i, och det är av särskild vikt för barn och unga. Materialet i denna forskningsöversikt består av avhandlingar, artiklar och annan litteratur som har inhämtats genom litteratursökningar i olika databaser och genom kedjesökningar. Dessutom innehåller översikten styrdokument från skolan och andra material från myndighetsrapporter och internationella överenskommelser. Slutsatser som kan dras av resultatet i forskningsöversikten är att den vikt som ges begreppen kultur, tradition och kulturarv i samhället, forskning och statliga dokument inte återspeglas i vikten det får i skolslöjden. Detta trots att skolslöjden kan ses som ett ypperligt forum att utbilda om kultur, traditioner och kulturarv, särskilt i en mångkulturell kontext.Item Att prata om annat än slöjdandet(2024) Lundqvist, Louise; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designElevernas icke ämnesrelaterade kommunikation inom slöjdämnet är något som många är väl medvetna om, men som i liten utsträckning är forskat på. I denna studie har elevers egna erfarenheter, tankar och känslor kring detta studerats, genom semistrukturerade gruppintervjuer. Syftet har varit att få en ökad förståelse för hur elevers verbala kommunikation under slöjdlektionerna påverkar dem, bland annat i deras lärande och i deras välbefinnande på lektionerna, samt i deras lärandemiljö, men också att förstå vad de själva tycker och tänker om detta fenomen. Som bakgrund har både aktuell läroplan och de två senaste ämnesutvärderingarna i slöjd lyfts, samt tidigare forskning inom både klassrumsinteraktion och kommunikation inom slöjdämnet. Tidigare forskning lyfter både fördelar och pedagogiska möjligheter med denna icke ämnesrelaterade kommunikation. De nationella ämnesutvärderingarna belyser elevernas positiva tankar om sagda kommunikation, och i läroplanen går det att relatera detta till delar som handlar om normer, värden och värdegrund som alla lärare måste ta hänsyn till i sin undervisning. Resultatet av intervjuerna visar att eleverna har positiva tankar om den icke ämnesrelaterade kommunikationen i slöjdklassrummet, att de upplever att den ger dem motivation till ämnet i sig. De upplever att ämnets karaktär gör det möjligt att i större utsträckning än i andra ämnen prata om annat, och att de kan fokusera på sina arbeten samtidigt, vilket gör att de inte upplever det som att läraren heller störs av denna kommunikation. Eleverna menar dessutom att dessa konversationer i deras mening inte har någon negativ påverkan på deras lärande, utan snarare tvärtom i relation till motivationen det ger dem att gå till lektionen.Item Att slöjda för samhällelig förändring?(2023) Wingfors, Simone; Widegren, Bojan; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design“Att slöjda för samhällelig förändring?” syftar till att utforska slöjdämnets potential att undervisa för hållbar utveckling. Resultatet bygger på en litteraturstudie av forskningsfältet för hållbar utveckling i slöjdämnet. Arbetet är ett försök att besvara vad tidigare forskning säger om slöjdens potential att undervisa för hållbar utveckling samt vilka svårigheter som kan uppstå när hållbar utveckling görs till undervisningsinnehåll. Forskningsöversikten är framåtblickande med förhoppningen att inspirera och diskutera hur undervisning för hållbar utveckling kan bedrivas i slöjdämnet. Slöjdämnet bottnar i en lång historia av resurshushållning och en stark tradition av att lappa och laga. Resultatet av vår litteraturstudie visar dock att det finns fler sätt att lära för hållbarhet i slöjdämnet än genom det materiella arbetet. Forskningen lyfter att slöjdens immateriella aspekter, bland annat kreativitet och handlingskraft, gynnar ett hållbart agerande. Dessa mer abstrakta värden förbises ofta och vissa forskare menar att lärandet skulle gynnas av dessa lyfts didaktiskt medan andra forskare snarare påtalar att lärandet sker oavsett om det berörs explicit eller ej. Forskningen lyfter också att det i mötet mellan människa-material finns potential att väcka känslor för och fördjupa relationen till naturen vilket påtalas vara gynnsamt i en undervisning för hållbar utveckling. Något som kan försvåra i undervisningen för hållbar utveckling är begreppets svårdefinierbara karaktär. Forskningen påtalar att det inte finns någon självklar hållbar lösning utan att det snarare är en vision med många, ibland oförenliga, lösningar. I viss forskning används begreppet holistisk hållbarhet för att lyfta hållbarhetens många komplexa dimensioner. Ett sätt för lärare att belysa hållbarhetsbegreppets komplexitet kan vara genom att ha ett divergent förhållningssätt i undervisningen.Item Att slöjda ute. En kvalitativ enkätstudie om slöjdlärares användning av och uppfattningar om utomhusundervisning(2023-01-25) Sylwan, Tea; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designDet här examensarbetet syftar till att undersöka slöjdlärares användning av utomhusundervisning, genom vilka platser de använder sig utav och hur, vilka lärandemål de använder sig av och hur de relaterar till kursplanen för slöjd och vilka möjligheter och hinder de ser med utomhusundervisning i jämförelse med i klassrummet. Data samlades in med en kvalitativ enkät, som besvarades av 22 slöjdlärare. Resultatet tyder på att slöjdlärare främst använder sig utav skog eller skogsområde och uteklassrum som utemiljöer. Platserna används som arbetsplats, som resurs för insamlande av material samt som en autentisk lärmiljö i relation till undervisningsinnehållet. Slöjdlärarna i studien använde sig utav flera delar av slöjdens kursplan och bearbetade delar av alla långsiktiga mål utefter deras lärandemål i undervisningen. Flera möjligheter och hinder framkommer. Det mest framträdande är att utomhusundervisning kan öka elevers intresse och engagemang och ge möjlighet till en autentisk undervisning, samt bidra till studiero och ett bra klimat i gruppen. Variation i undervisningen framhålls också och även enstaka åsikter som att det kan vara praktiskt enklare att utföra undervisningen utomhus. Hinder upplevs utifrån praktiska svårigheter som slöjdlärare har svårt att kontrollera, som tillgång till platser och verktyg och även väder. Det upplevs mer tidskrävande i planeringen, samt att elever ibland har bristande motivation för undervisning utomhus. Även svårigheter att anpassa undervisningen och arbeta koncentrerat ses som hinder. Vidare diskuteras autenticitet i slöjd och utomhusundervisning i relation till teori, tidigare forskning och den undervisning som respondenterna beskrivit, samt hur variation kan skapas på olika sätt, och slutligen de motstridigheter som framkom i resultatet.Item Auktoritet – En nödvändighet(2023-06-08) Eberius, Anton; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designLärarens roll som auktoritet i klassrummet är något som alltid har varit närvarande, är närvarande och som också kommer att vara närvarande i framtiden. Syftet med studien är att undersöka vad några verksamma legitimerade lärare i ämnet slöjd har för uppfattning om auktoritet som begrepp, hur lärarens roll som auktoritet i klassrummet legitimeras samt om det finns tillfällen där det anses vara legitimt att agera auktoritärt. Teorin som används i studien är Max Webers (1983) auktoritetsteori. I studien presenteras relevant sammanställd tidigare forskning om hur lärare skapar auktoritet i klassrummet samt hur synen på auktoritet inom skolan har förändrats i takt med samhällets utveckling. Studiens ansats är kvalitativ och använder sig av en semistrukturerad intervjumodell, vilket presenteras genom tematisk analysmetod. Fyra framtagna teman presenteras i studiens resultat: Med auktoritet menas ordning och reda, Vikten av att bygga relationer, Lärare legitimerar sin auktoritet genom karisma och Är elevens säkerhet i fara är det tillåtet att vara auktoritär I studiens resultat framkommer att lärares syn på auktoritet som begrepp är positivt. Att lärare anser det vara en individuell uppgift att skapa auktoritet vilket sker genom att relationer byggs mellan lärare och elev samt att läraren uppvisar karisma. Slutligen visas i resultatet att om läraren upplever att det finns en risk för personskador är det tillåtet att agera auktoritärt för att förhindra att en skada uppstår.Item Bland bildsaker & konstgrejer(2023) Wahlberg, Agnes; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designSyftet med denna studie var att undersöka bildsalens rumsliga och sociala miljö och dess betydelse förgymnasieelevers konstnärliga skapande utifrån en fenomenologisk ansats. Det friimsta fokuset låg på att försiå bildsalen som en plats för konstnärligt skapande utifrån elevernas upplevelser, men att ta del av bildlärarcns perspektiv ansågs samtidigt angeläget eftersom denne ansvarar för arbetet i bildsalen. Studien har därmed ämnat att besvara följande tre frågeställningar: (1) Vilka, om några, rumsliga aspekter i bildsalen är av betydelse för elevers konstnärliga skapande? (2) Vilken betydelse har samspelet mellan elever samt elev och lärare i bildsalen för elevers konstnärliga skapande? (3) Hur upplever eleverna bildsalen som en plats för konstnärligt skapande i förhållande till andra lektionssalar och rum? Detta undersöktes genom ett mikro-etnografiskt tillvägagångssätt bestående av klassrumsobscrvationcrsåväl som intcrvjusamtal med bildlärarcn och sju elever. Genom studien blev det tydligt att rumsliga aspekter i bildsalen som är av betydelse för elevers konstnärliga skapande är rummets rymd,jönster och ljussättning, samt tillgången till stora arbetsp/a,ser och rikligt med material. Även elevarbeten runtom i bildsalen upplevdes inspirerande och betydelsefulla. Det sociala samspelet i bildsalen i sin tur kunde fungera inspirerande och stöt1a11de, men även vara något som distraherade eleverna i deras konstnärliga skapande. Tydligt blev också att bildsalen ses som en säregen plats för ko11s1närlig1skapande, en sal som skiljer sig från andra, "vanliga'' ldassrwn. För flera av eleverna vardet den primära platsen för deras skapande.Item ”Det känns som relationen blir så konstig”(2023) Lönngren, Oskar; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designAssessment and grading are a central part of a teacher’s profession. This work must be interconvertible, rest on a scientific basis and on proven experience as well as be based on students’ performances. However, students can have their grades compensated, for example by their personality or cooperation skills if their subject knowledge fails. Teachers can also act based on students’ emotions and the relation to the student when grading them. This is a problem that this study will investigate. The aim of this study is to examine art and history teachers’ views and opinions about assessment and grading as a part of their profession and if any differences are highlighted in the teachers’ thoughts about assessment and grading in the art and history subject. What the teaches think about the relation with the students and how it can affect the teaching and the assessment work is also investigated. The empirical evidence for the study is drawn from interviews with five teachers from upper secondary school. Three visual art teachers and two history teachers. The analysis of the study is based on a sociocultural theory. The result show that the assessment and grading is the part of the profession that the teachers like the least because the relationship with the students can be negatively affected. On the other hand, the relationship must not affect the assessment. The relationship is something that the teachers highly value and something that positively affect the students’ development in school. A vital part of the teachers’ profession is the communication with the students. For example, how they communicate about grades and about how the student can develop. The conclusion is that the teachers highly value the relationship with the students. At the same time the assessment and grading are a part of the profession that must be done and the relationship with the students must not affect it.Item DET MUSIKALISKA ÖVERSÄTTANDET(2021) University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designWhat unites musical practice and translation? Is there a ”musical” way of translating? In this essay, I examine the similarities between making music and translating, based on my own experiences as a professional musician and literary translator. Furthermore, I discuss what effects the state of mind referred to as ”flow” could have on translation work.Item DON IPMIRDAT, OABBÁ(2023) University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designThis is a ride through the process of a Sámi translating a book to Northern Sámi written by an Inuit writer, through translations in Norwegian, Danish and Swedish. I am investigating how I can implement an Indigenous paradigm to my Artistic Research of the process. Questions I discuss relate to assimilation politics, the wide gap between languages, cultural similarities and more. This ride ultimately leads me to believe that the artistic flow of a translation labour is released by the Indigenous Translator being in and nourishing her relations to her surroundings.Item Det finns så mycket man inte har sett(2024) Gedda, Jenniffer; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designDen här studiens syfte är att undersöka elevers upplevelse av ett besök på museum i samband med slöjdundervisning. Materialet sätts i relation till slöjdens kursplaner från 1955 till 2022 för att undersöka vilket stöd museibesök haft i skolans styrdokument historiskt. Eleverna som studerades går i åk 9. Metoder för studien är observationer, kvalitativa intervjuer och stimulated recall. Datan samlades in i två skeden, först under museibesöket där deltagarnas rörelsemönster observerades och dokumenterades. Därefter genom intervjuer med tre av eleverna som deltog i observationen. I studien framgår att det under olika tidsperioder har funnits en varierad betoning på hur skolor ska arbeta med museum som pedagogiskt rum i slöjdundervisningen. Logistiska hinder och en strävan efter en mer jämlik skola kan ha bidragit till att museum successivt försvunnit från skolans styrdokument. Studien visar att eleverna, genom besök på museer, ges möjlighet att reflektera över historiska och kulturella hantverkstraditioner. Eleverna gjorde under intervjuerna associationer till känslor och minnen som dök upp under besöket. Genom att få möta olika tiders slöjd, hantverk och designföremål, kan elevernas kreativitet och inspiration till eget skapande väckas.Item Handledning som träffar rätt(2023) Björkqvist, Terese; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designStudiens syfte var att utveckla förståelse för vilka didaktiska val några slöjdlärare gör när de handleder elever. Inriktningen var hur slöjdlärare anpassar sin handledning utifrån elevens individuella behov, hur de väljer att kommunicera sina instruktioner och hur de använde det slöjdspecifika specifika språket när de handleder eleven. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Resultatet baserades på fem slöjdlärares beskrivningar av handledning inom slöjdämnet. Som teoretisk utgångspunkt för studien val- des det sociokulturella perspektivet. En kunskapsbas över området skapades genom tidigare forskning om handledning, kommunikationsformer och förhållningsätt. Studien synliggjorde att det fanns minst fyra olika arbetsstrategier som slöjdlärarna med- vetet använde för att handleda sina elever. Arbetsstrategierna var inte hjälpa, ställa frågor, går runt och titta och låta eleverna hjälpa varandra. Det blev även synligt att elevernas för- kunskaper påverkade vilka didaktiska val och anpassningar som lärarna gjorde under hand- ledningen. Resultatet tydde på att den verbala kommunikationsformen var den mest använda av de slöjdlärare som deltog i studien. Det slöjdspecifika språket var viktigt för alla lärare i studien och de ansåg att det behövde vara en naturlig del i undervisningen.Item Hantverkstekniker i slöjd(2023) Hjortenhag, Rebecka; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designI slöjdens styrdokument finns en bristande tydlighet kring begreppet hantverkstekniker. Det centrala innehållet i slöjdens kursplan framhåller att undervisningen ska behandla enkla respektive utvecklade former av hantverkstekniker, men hur undervisningen planeras och genomförs är helt upp till läraren själv att avgöra om. Syftet med denna studie är därav att få insikt i vilka hantverkstekniker som lärare inkluderar när de undervisar i slöjdens mjuka material samt vilken kunskapssyn som ligger bakom lärarnas didaktiska val av hantverkstekniker. Studiens syftar även till att belysa hur lärare resonerar kring progression i undervisning om hantverkstekniker. Studien är utförd genom semistrukturerade intervjuer där sex slöjdlärare har medverkat, lärarna fick även fylla i ett kvantitativt formulär inför intervjuerna. Resultatet från studien visar att maskinsömnad är slöjdens vanligaste hantverksteknik följd av handsömnad. Vidare visar resultatet att det som styr lärares didaktiska val vid undervisning om hantverkstekniker påverkas av flera olika faktorer. Några av dessa faktorer är ämnets kursplan och målet med undervisningen samt elevers motivation. Resultatet av hur lärare resonerar kring progression visade att progression för lärarna i studien handlade om att bygga vidare på tidigare kunskap, att lärare behöver göra didaktiska val för att främja progression samt att progression även är viktigt för elevers personliga utveckling.Item JAEMIERAEDTIEB LEAB VAEDTSEHTEMINIE(2023-06) Sandberg; Sandberg McGuinne, Johan; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designThis essay, which serves as a response to the author’s translation of a set of South Saami short stories dealing with different aspects of death into Swedish, seeks to define translation between a colonial and an Indigenous endangered language as a three-fold activity, moving from translation as an act of violence, towards a discussion on the de/colonial therapeutical aspects of translation which culminates in on one hand an attempt to move towards a foundational definition of a South Saami Poetics of Translation and Death, which looks upon the cultural and linguistic aspects of Death amongst the South Saami, and, on the other, a poetic discussion on the cathartic qualities of translation in an endangered language communityItem Kamratlärande som metod i bildämnet(2023) Hagstedt, Rebecka; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designThe purpose of this article is to investigate whether students in secondary school have worked with the method peer learning in the subject visual art. I want to examine what students think peer learning is. Through this, I want to investigate the students' experiences and understanding of peer learning. I want to investigate what students have experienced of collaboration with other students and what can be problematic, as well as what students think helps them in developing collaborative learning with others. The questions for the study have been formulated as: What do secondary school students describe peer learning as? In what way does peer learning take place according to the students in the art subject at secondary school? In what way do the students describe that learning takes place? What do the students think is either working or problematic in collaborations with other students? The method for the study has been semi-structured group interviews in a secondary school with 19 students. The analysis method for the study has been a qualitative, thematic analysis. To study how learning takes place through peer learning, the sociocultural perspective has been chosen as the theoretical framework for the study. The results show that there has not been much peer learning at this secondary school in the art subject. Several students expressed that they would like more peer learning in the subject visual art. There has not been much research on peer learning in the visual arts and therefore this is an area where more research is needed.Item KONST OCH LÄRA GER GUNST OCH ÄRA(2023) Gedda, Jenniffer; Kouthoofd, Amanda; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designDen här forskningsöversikten ämnar undersöka samverkan mellan skola och museum i relation till våra frågeställningar; vilka förutsättningar finns för samverkan mellan skola och museum, vilka uppfattningar har lärare och museipedagoger om samarbetet dem emellan samt vilken påverkan och betydelse har museibesök för elevers lärande. Metoden för arbetet är litteraturstudier. I resultatet behandlas vilka förutsättningar som krävs för ett gott samarbete, likväl som vilka utvecklingsområden som framkommer i samband med samverkan mellan skola och museum. Resultatet visar att museum är ett pedagogiskt rum som är väl värt att värdesätta, samtidigt finns det fog för vidare forskning då förtjänsterna som museerna förväntas ge elevernas lärande inte alltid framgår. Konst och kultur borde vara till för alla men av resultatet kan vi utläsa att så inte alltid är fallet, därför behövs både bättre kommunikationsvägar, bättre infrastruktur och kulturpolitisk stöttning för att främja samverkan mellan skola och museum. Både lärare och museipedagoger verkar vilja ha en tätare och fördjupad samverkan, men deras uppfattning om hur det bör gå till skiljer sig ibland åt. För att eleverna ska förstå vikten av museibesök verkar det nödvändigt att de är väl införstådda med besökets syfte och att det knyter an till deras verklighet.Item Konsten att motivera(2023) Karlsson, Daniel; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designSyftet med föreliggande studie är att identifiera faktorer som slöjdlärare kan använda sig av för att skapa och bibehålla elevers motivation i slöjdundervisningen. De frågeställningar som ställts är ”Vilka faktorer anser slöjdlärare påverkar elevernas motivation i slöjdundervisningen?” och ”Hur resonerar slöjdlärare kring möjligheter och utmaningar i motivationsarbetet med eleverna?”. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra legitimerade slöjdlärare, som undervisar i årskurs tre – nio, har intervjuats. Insamlade data har analyserats genom en fenomenologisk analysmetod med utgångspunkten i studiens teoretiska ramverk, Självbestämmandeteorin. Studien mynnar ut i ett resultat bestående av två delar, vilka presenteras tematiskt. Utifrån resultatets första del som belyser faktorer som påverkar elevers motivation i slöjdundervisningen, framgår att följande faktorer påverkar elevens motivation; Lärarens egenskaper, intressen och kunskap, Elevens känsla av självbestämmande, Elevens känsla av att kunna, Elevens sociala miljö i och utanför slöjdundervisningen samt Betygens påverkan på elevens motivation. Resultatets andra del påvisar de möjligheter och utmaningar som finns i motivationsarbetet. Här framgår att styrdokument, ekonomi, tid, samt elevers olika egenskaper är faktorer som ger lärarna både möjligheter och utmaningar i deras arbete att motivera eleverna i undervisningen.Item Kreativitet för framtiden(2024) Wingfors, Simone; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och designEuropakommissionen och OECD framhåller kreativitet som en viktig kompetens att främja inom utbildningssystemet. Kreativitet hos individer går att öva på och utveckla och i kursplanen för slöjd hävdas att slöjdämnet utvecklar kreativiteten. Syftet med studien har varit att belysa hur slöjdlärare resonerar kring kreativitet och dess roll i slöjdundervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer med sex slöjdlärare har en kvalitativ undersökning genomförts. Studien tar sin utgångspunkt i hur lärande kan förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv med särskilt fokus på Vygotskijs idéer om fantasins och kreativitetens roll. Resultaten har analyserats utifrån en egen tolkning av Vygotskijs teori om fantasins förutsättningar. Resultaten indikerar att majoriteten av lärarna anser att kreativitet är en central del av slöjdundervisningen och att undervisning för att främja kreativitet är viktig. Dock identifieras flera hinder för kreativa processer, däribland skolorganisatoriska aspekter så som tidsbrist, besparingar och betygspress. Dessutom kan elevers rädslor och brist på tålamod, samt lärarnas förhållningssätt utmana möjligheterna till kreativitet. För att främja kreativitet framhålls betydelsen av att eleverna besitter grundläggande kunskaper inom det de förväntas vara kreativa inom. Som främjande framhävs även tydliga ramar för skapandet, att eleverna känner inre motivation, samt en trygg lärandemiljö där misslyckanden är tillåtna. I studien betonas att lärare aktivt bör utforska och sträva efter en förståelse av innebörden av kreativitet samt hur den kan uttryckas inom slöjdundervisningen och hos eleverna. Avslutningsvis lyfts hur vi behöver öppna blicken för alternativa framtider och vikten av att förbereda eleverna för att möta kommande utmaningar med öppenhet och innovativt tänkande.Item LÅNGSAM OCH KRÅNGLIG Min väg mot översättning(2019) Malm, Åsa; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design; Hdk - ValandDet finns de som säger att det är omöjligt att översätta. Andra menar att det ju bara är att skriva som det står. För två år sedan hade jag nog kunnat säga att ”man känner ju om det blir fel”. Inte alls för att jag trodde det var lätt, men för att jag uppfattade det som en lite magisk och väldigt känslostyrd verksamhet. Samtidigt insåg jag att det ställer krav på hög kompetens i både källspråk och målspråk. I den här essän har jag försökt resonera med mig själv och andra som har skrivit om översättning för att komma fram till ett eget förhållningssätt till översättningspraktiken.
- «
- 1 (current)
- 2
- 3
- »