Kandidatuppsatser / HDK-Valand (2020-)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/62835

Browse

Now showing 1 - 20 of 28

Skruva upp hållbarheten!
(2025) Andersdotter, Sofia; Troëng, Fredrika; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Skolan har ett betydelsefullt uppdrag att fostra demokratiska samhällsmedborgare. I detta uppdrag ingår det att elever får kunskaper om hur hållbar utveckling kan främjas för nuvarande och kommande generationer (Lgr22, 2022). Syftet med forskningsöversikten är att analysera hur tidigare forskning belyser, diskuterar och problematiserar begreppen hållbar utveckling och återbruk inom slöjdämnet. De frågeställningar som har undersökts handlar om hur hållbar utveckling beskrivs inom slöjdämnet samt på vilket sätt återbruk integreras i slöjdundervisning. Forskningsöversikten har sammanställts av vetenskapliga artiklar och avhandlingar som systematiskt bearbetats och sammanställts till ett resultat. Resultatet visar att undervisning gällande hållbar utveckling är en komplex fråga som inte är helt lätt att reda ut för undervisande lärare. Hur lärare väljer att arbeta med hållbar utveckling ser olika ut. Ett vanligt tema att arbeta med är återbruk. Undervisning i återbruk kan variera beroende på perspektiv och vilket pedagogiskt syfte undervisningen har. Materialval har visat sig vara en avgörande faktor för att främja hållbarhet inom slöjdundervisning då material kan vara till exempel ekologiska eller närproducerade. Slutligen diskuteras olika aspekter av hållbar utveckling och återbruk i slöjdundervisningen.
Att forma rum för lärande
(2025) Hadipour, Navid; Sjöstrand, Ester; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Denna forskningsöversikt har syfte att undersöka den fysiska lärmiljön i slöjdsalen. Metoden som använts har varit att studera och sammanställa tidigare forskning med utgångspunkt i följande frågeställningar: “Hur har den fysiska lärmiljön i skolan påverkats av olika pedagogiska strömningar och politiska beslut?” och “Hur kan lärmiljön i slöjden förstås genom ett sociomateriellt perspektiv?“. Resultatet visar att lärmiljöns utformning skapar möjligheter till olika sorters lärande beroende på slöjdsalens utformning. Resultatet visar också att den fysiska lärmiljön spelar stor roll i elevers lärande. Det visar sig att slöjdsalar ser olika ut från skola till skola och att det inte finns några tydliga riktlinjer om hur en slöjdsal bör utformas. Vi ser brister i forskning om lärmiljön och slöjdsalens utformning då det oftast handlar om trä-och metallslöjdssalar som undersökts, vilket leder till att textilslöjdsalen inte behandlas i samma utsträckning som trä- och metallslöjdssalen i denna forskningsöversikt. Diskussionen lyfter vem det är som har ansvar över den fysiska lärmiljön och vad detta kan innebära i praktiken.
Sociala medier i bildundervisning
(2023) Persson, Edina; Huss, Rebecca; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Discussions about social media have become a huge presence in today’s society. From discussions at home, the schools and all the way to the news and the governments. Do social media really have a negative effect on today’s youths’ mental health or is this purely speculation? And if so, how can we combat this as teachers? We have, because of this, decided to take the opportunity to further research this subject and therefor focused just on the subjects regarding students view of themselves, their mental health and how that is impacted by the portrayal of ideal bodies on social media. We have also researched what studies say about the importance of critical thinking regarding visual communication or image communication. These areas have formulated questions that have been our basis for this work. What does previous research say about how young people’s self image is affected by how ideal bodies are portrayed in social media? What does previous research say about how knowledge in visual communication is important for young people's critical thinking in relation to social media? Through this study we’ve used scientific research studies regarding these subjects to reach a conclusion. The result of our review has shown that social medias portrayal of ideals bodies does in fact impact students self-image negatively and is part of the reason for youths rapidly declining mental health. It also shows that more knowledge in image communication can give students a better understanding of the negative impact images can have and give them the means to combat these hurtful stereotypes.
Vad politiken gjort med bildämnet
(2024) Eskilsson, Mathilda; Lif, Katrine; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Bildämnet har under de senaste decennierna genomgått förändringar i form av ändrad ämneskonception, minskade timmar och försämrade förutsättningar för lärare. Allt detta är konsekvenser av skolpolitiken. Syftet med denna forskningsöversikt är att belysa tidigare forskning om hur bildämnet har påverkats av de skolreformer och den skolpolitik som förts under de senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning, bestående av både filosofiska resonemang och empiriska studier har vi gjort en tematisk analys. Kategorierna uppstod under läsningen och används för att strukturera innehållet i resultatet. Slutsatsen av vårt arbete är att det skett en försämring av bildämnets förutsättningar och att ämnet är i behov av ett tillkännagivande för dess legitimitet.
Ämnesspråk i bildämnet
(2023-11) Westh, Caisa; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Det övergripande syftet med denna litteraturöversikt är att belysa språkforskning inom utbildningsvetenskap i förhållande till bildämnet. Detta görs med litteraturstudier över samtida forskning relaterat till såväl språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som till bildämnet och andra praktisk-estetiska ämnen. Idén till min studie fick jag tidigare i min utbildning till bildlärare i mötet med genrepedagogik utifrån cirkelmodellen och i grundkursen i svenska som andraspråk, där olika aspekter av ämnesundervisning för andraspråksinlärare lyfts. Jag fann att samtidigt som de nationella styrdokumenten i samstämmighet med aktuell forskning betonar vikten av att vara förtrogen med sitt ämnes ämnesspråk, saknas det exempel i utbildningen på vad som utmärker ämnesspråket i bildämnet. Då bildämnet har en tradition av att vara ett ämne med betoning på praktiskt arbete och först kring åttiotalet börjar verka och beskrivas som ett kommunikationsämne, lever en ämneskonception kvar hos elever om att bildämnet inte ställer språkliga krav, trots att det sedan Lgr11 har funnits flera språkliga krav i form att utforma egna bildspråkliga budskap, till att tolka, analysera och samtala om bilder – vilket betyder att ämnesspråket simultant uttryckas verbalt och visuellt. Detta väckte min nyfikenhet att söka efter vad som kännetecknar ämnesspråk i praktisk-estetiska ämnen och hur språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan tillämpas inom ramen för bildämnet. Resultatet av denna litteraturöversikt visar att arbetet med att urskilja vad som är ämnesspråk i bildämnet är nyligen påbörjat och att kunskapsluckor står redo att fyllas. Flera källor tar upp fördelar med språkinriktad undervisning men betonar vikten av ämneslitteracitet hos lärare för att kunna genomföra undervisning med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Att genom förundran synliggöra Folkets Hus Mustadfors entré
(2024-10) Fagerström, Anna; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
This project aimed to make the entrance to Folkets hus Mustadfors visible through wonder. The Folkets hus Mustadfors (FHM) the people’s house, is a building for the local community of the small-town Dals Långed, before called Mustadfors, in Sweden. In the book Förundranseffekten, authors K. Sandberg and S. Hammarkrantz has concluded the research state on experiencing awe. It suggested that wonder makes people more present and empathetic, fostering a greater sense of connection with the world. This project aimed to create a deeper understanding of what wonder is and further explore how it can be applied in an architectural context, focusing on the FHM entrance. The goal was to make it feel welcoming, as it currently lacks intuitiveness and needs to be marked with torches for visitors to find their way. The design process has been marked by careful deliberations and choices, aiming both to evoke wonder and to show respect for the culturally significant FHM building. The design proposal takes a holistic approach to the entrance situation and consists of two parts that have different functions. The first part would make the building visible, while creating a direction towards and emphasizing the entrance door. The proposal suggests that gilded small facets will be placed on the facade. These facets would reflect light and create a play of light that piques the curiosity of passersby, drawing them closer. Strategically positioned around the entire facade, the facets guide towards the entrance door, increasing in number as they approach it, culminating above the entrance to emphasize it. The second part would guide a visitor into the building and would first be experienced when standing just outside the entrance door. It would consist of a gilded vaulted illuminated surface that’s placed underneath a roof that’s just above the entrance door. The visitor could see through the window in the door that the surface extends inside, creating a warm shining portal into the house. The two parts together creates one holistic design proposal that makes the entrance visible while making a visitor both experiencing awe and feel welcome.
Nätverk
(2024) Lundgren, Josefine; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
In the meeting between horsehair and net making, this thesis project examines the interdependence that arises in the relationship between material and technique. The project consists in an exploration of visual tactility, intrinsic properties of a material and fundamental constructions. The method is designed as an experimental system with the possibilities and limitations of net making as a framework. The artistic process is carried out through a continuous exchange of forming and informing, where the expression of the net structures is allowed to depend on the information they receive from the tools, the material variations, and the hand. By sourcing horse hair locally, the material gained possesses great heterogeneity regarding shade, shape and thickness. Through net making the individuality of the horse hair is explored in its raw state, its properties and will, how each individual hair influences the next. The investigation spans several different perspectives that have become intertwined throughout the project. The construction of net structures evolves into material studies that relate to scale, light, and movement, which further transitions into spatial investigations. The project is set in a context both historical and contemporary, bringing questions of what it means to be human today
Att sy ihop kunskap
(2024) Eriksson, Caroline; Hagbard, Johanna; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Sedan begreppet slöjdprocess först användes i svenskt skolsammanhang på 1960-talet har slöjdämnet genomgått stora förändringar. Före Lgr69 stod den färdiga slöjdprodukten i fokus när elever arbetade i slöjden men i takt med att nya läroplaner trätt i kraft har processen kommit att bli allt viktigare. Forskningsöversikten syftar till att belysa hur elevers lärande påverkas av lärares arbetssätt kring slöjdens arbetsprocesser och den färdiga slöjdprodukten. Resultatet pekar på att slöjdens arbetsprocess är viktig men att produkten inte får glömmas bort. Lärare och elever har olika syn på hur de arbetar med process och produkt i slöjdundervisningen och forskning visar att ändringar i kursplanen för slöjd tar tid att implementera. Trots att processen getts större plats, arbetar lärare och elever fortfarande i stor utsträckning utifrån ett produktfokus. Produkten är en stor drivkraft hos elever när de arbetar i slöjden och genomförandefasen får ofta större plats än övriga tre faser som ingår i slöjdens arbetsprocesser. Att arbetsprocessens fyra faser ges olika mycket utrymme är problematiskt, visar forskning, och påverkar elevers lärande och tillägnande av kunskap. Undersökningar visar att begreppet slöjdens arbetsprocesser behöver tydliggöras. Det är betydelsefullt att se på slöjdverksamheten och arbetsprocessens fyra faser som en helhet. Annars ges elever inte möjlighet att uppnå alla de mål som anges i kurs- och läroplanen.
Att slöjda motivation
(2024) Emil, Andersen; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Skolan som tidigare präglades av auktoritära metoder vilar nu på en värdegrund där jämlikhet är en av grundpelarna. En pedagogisk metod som ersätter de auktoritära metoderna mot att stötta elever mot att ta del av skolans undervisning är att främja elevernas motivation. Denna forskningsöversikt har genom studier av avhandlingar, rapporter, böcker och uppsatser belyst hur elevers motivation tog sig till uttryck och påverkades i slöjdundervisningen. Det visade sig att elevers motivation i slöjdundervisningen var god och att den påverkades av aspekterna relationen mellan lärare mellan elev, meningsfullhet, inflytande och individualisering. Relationen mellan lärare och eleven visade sig spela en stor roll i att främja elevers motivation och det framkom att den var god och av en särdeles personlig karaktär i slöjdundervisningen. Vidare identifierade forskningen att eleverna hittade meningsfullhet inför innehållet i undervisningen genom att skapa föremål de hade en relation till vilket främjade motivationen. Även elevernas möjlighet till inflytande visade sig främja motivationen samtidigt som det framkom att slöjdundervisningen gav goda möjligheter till elevinflytande när det gällde både arbetssätt och produkten som tillverkades. Forskningen pekade samstämmigt på vikten av en individualiserad undervisning men kom fram till att individualiseringen i slöjdundervisningen inträffade i låg grad. Resultaten av forskningsöversikten belyste att den yttre motivationen var frånvarande i slöjdundervisningen, att slöjdundervisningens friare ramar än andra skolämnen gav god möjlighet att främja elevernas motivation och att den personliga relationen mellan lärare och elev hade stor positiv påverkan på elevers motivation.
Ett fönster till själen - Från teckning till finnväv
(2024) Karlsson, Anna Alex; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
I september 2023 hade kandidattreorna ett samarbete med Röhsska Museet och utställningen Låt Hundra Blommor Blomma som utgick från Elsa Pärs-Berglunds konstnärskap. Hon arbetade i diverse vävtekniker, bl.a dubbelväv och finnväv. Hennes finn- vävar skiljer sig från andra vävar som jag har sett, där motiven ofta föreställer mer bildsköna landskap. Vävarna är uttrycksfulla och påtagliga, som till exempel hennes verk Tupparna från 1975 (Fig.1). De expressiva, arga linjerna som kommer fram så väl med finnvävstekniken är mer som en propaganda-affisch än en bonad. Jag fascinerades av Pärs-Berlunds känsla för hantverkets möjligheter och hur hon använder tekniken till sin fördel när hon skapar motivet. Det var genom denna utställning som jag fick upp ögonen för finnväven. Finnväv är en variant av dubbelväv där mönstret skapas genom att varparna byter plats i väven. Inför varje inslag plockas mönstret upp med hjälp av två spröt i varpen, därför kan man variera hela vävytan utan att vara bunden till mönsterrapporter. I Bohuslän finns en stor tradition av finnvävning, huvudsakligen från Tjörn, med riklig mönsterflora. Här vävdes den mestadels i ull och lin, i en mörk och en ljus kulör, oftast svart och vitt. Vanliga motiv som anses karakteristiskt Bohuslänska är tex. lejon, leoparder, ryttare och visa och fåvitska jungfrur (brudtärnor). Gamla Bohuslänska täcken vävdes oftast med en mittspegel och en ram runt om. Det finns traditionella finnvävstäcken bevarade från 1700-talet, då tekniken började bli vanligt förekommande i Sverige (Ingrid Arlenborg & Ulla Feltzing).
Läraren, den avgörande faktorn!
(2022) Åsén, Lovisa; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka vad forskning säger är ett bra ledarskap för studiero och vad forskning säger om slöjdlärares arbetssätt och inställning till ämnet slöjd. Målet är att undersöka och föra en diskussion kring hur lärarnas olika förhållningsätt till eleverna och undervisningen påverkar elevernas lärande och sociala miljö i slöjden på olika sätt. Det vill säga, att se hur slöjdlärare bedriver ledarskap för studiero i slöjden och hur deras ledarskap påverkar eleverna. Resultatet visar att lärarens ledarskap i klassrummet är en komplex uppgift och att en mängd faktorer påverkar studiero. Relationen mellan lärare och elever har stor betydelse, liksom struktur, regler, rutiner och hur läraren planerar undervisningen. Läraren behöver, förutom ämneskunskaper och didaktisk förmåga, ha en bred palett av arbetssätt och även ha en känsla för vad som passar olika elever och elevgrupper. En god lärandemiljö, präglad av studiero, gynnar elevernas lärande och studieresultat. Slöjdforskningen visar att olika slöjdlärare agerar på olika sätt gentemot eleverna och deras slöjdarbete. Det framkommer att lärarnas bakgrund, utbildning och inställning kan påverka deras syn på ämnet. Resultatet visar att slöjdlärare kan delas in i olika ”idealtyper” och vilket lärande som sker beror på vilket förhållningssätt gentemot undervisningen som respektive lärare har. Resultatet visar också att få slöjdlärare har någon tydlig lektionsstruktur men eleverna trivs överlag och det finns förutsättningar för goda relationer mellan lärare och elever. De faktorer som presenteras i resultatet gällande förutsättningar i slöjdsalen, relationella aspekter i slöjden och slöjdlärarnas olika idealtyper diskuteras i förhållande till ledarskap och studiero. Diskussionen hävdar att slöjdlärare behöver vara flexibla i såväl arbetssätt som förhållningssätt och växla mellan olika sätt att hjälpa, instruera, diskutera och att omväxlande fokusera på produkt och process. Trots att eleverna trivs med slöjdundervisningen är det viktigt att en slöjdlärare genom sitt ledarskap säkerställer att alla elever ges goda och likvärdiga förutsättningar att lära och att trivas i slöjden.
Att vara en klok problemlösare
(2022) Björkqvist, Terese; Nordström, Helena; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Syftet med denna forskningsöversikt är att sammanställa vad tidigare forskning säger om vad som utvecklar elevers problemlösningsförmågor. Vilka generella och matematiska kunskaper behöver elever lära sig för att kunna utveckla problemlösningsförmågor? Hur kan lärare arbeta och agera för att utveckla elevers problemlösningsförmågor, både generellt och inom matematiken? Elevers möjligheter att utveckla problemlösningsförmågor inom slöjdämnet kommer att återkopplas i diskussionen eftersom problemlösning finns med i slöjdens kursplan men det saknas relevant forskning inom området. Forskning som inkluderats i denna forskningsöversikt behandlar i första hand undervisning i grundskolan. Studier som utförs på gymnasial nivå och även eftergymnasial nivå har också inkluderats, dock i mindre utsträckning, för att få en bredare bild på vad forskning säger inom området problemlösning. I ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är problem- lösning en förmåga som ska läras ut i skolan. Lambert (2019) anser att genom utvecklade problemlösningsförmågor kan elever möta och lösa problem som de ställs inför i skolan, i det vardagliga livet och även i framtiden. På så vis kommer de att mötas av framgång i livet oavsett framtida yrkesval (Lambert, 2019). I resultatavsnittet presenteras sju olika områden som tidigare forskning kommit fram till främjar elevers möjligheter till att utveckla problemlösningsförmågor. Forskningen visar att problemlösningsförmågor hos elever kan utvecklas genom: ett tillåtande klassrumsklimat, problemlösningsuppgiftens uppbyggnad, lärandet av olika strategier, lärarens förhållningssätt gentemot elever, ledande frågor från läraren, elevers tidigare erfarenheter och bildandet av nya erfarenheter samt reflektion. Diskussionsdelen kopplar samman de sju områden och diskuteras generellt i förhållandena till ämnena matematik och slöjd. Diskussionsdelen är uppdelade i avsnitten före, under och efter som representerar var tidigare forskning är applicerbart i förhållande till problemlösnings- situationen.
Problemlösning
(2023) Hasselqvist, Jenny; Österberg, Elin; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Slöjdämnet har många ingångar och många områden att forska på, men ingen lång forskningstradition. Trots att slöjd och slöjd i relation till problemlösning är nischade kategorier har vi hittat material som till belåtenhet möter vårt syfte; Syftet med forskningssammanställningen är att kartlägga vad tidigare forskning säger om skolslöjdens möjligheter att främja elevers problemlösningsförmåga, och våra frågeställningar; Vilket är förhållandet mellan problemlösning och grundskolans slöjdundervisning? Hur kan slöjden i grundskolan främja elevers förmåga till problemlösning? Materialet vi arbetat med har främst bestått av vetenskapliga artiklar, med komplement av texter som förklarar begrepp eller på annat sätt stödjer vårt syfte. Vi har valt att undersöka tidigare forskning av slöjdens eventuella påverkan utanför slöjdundervisningen; problemlösning specifikt. Slöjdens arbetsprocesser är komplexa, likaså begreppet problemlösning. Genom artiklarna och avhandlingarna vi studerat har vi kunnat utläsa ett samband mellan slöjdens arbetsprocesser och problemlösningsförmåga. Forskarna inom slöjdämnet har även studerat när i undervisningen eleverna övar på problemlösning. Läroplanen för slöjd i grundskolan söker i första hand utveckla och bedöma kunskaper som hör till processarbete och individuella val och reflektioner, vilket är en del av förmågan att lösa problem. Flera av slöjdforskarna vi undersökt beskriver explicit hur problemlösning är en del av arbetsprocesserna.
Non-dualism, natural science and what contemporary artistic practices have to say about it
(2023) Lystbæk Jørgensen, Jonathan; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
In this essay I intend to investigate what role contemporary art plays in the exploration of fundamental aspects of reality - and the importance of it. My premise for this text is that dealing with the fundamental aspects of reality has value - the way life is felt and how the world is perceived can be highly dependent on the fundamental understanding of reality. Throughout the essay when I use the term science, I mean the tradition of natural science. I will ask the reader for patience. Before I can get to the role contemporary art might play, I have to go through philosophical and scientific material that creates ground for further reflection. I have chosen to go into a rather detailed philosophical investigation, because philosophy and questions around the nature of reality directly inform my practice. The analytical tradition of philosophy is relevant for me in the way it most often is connected to science and empiricism. This also reflects that my practice touches upon scientific phenomena such as quantum physics as well as questioning the role of science in society. I will use Bemardo Kastrup as a main reference along the text. Kastrup is a Dutch contemporary scientist and philosopher who argues that the world view of physicalism is dictating the Western society to a high degree, hut that physicalism doesn't really hold water either in a philosophical or a scientific context. He is himself arguing for what he calls analytical idealism which is closely related to non-dualism. We will come back to this later. Physicalism is the belief that reality only consists of matter and that consciousness merely is a by-product of this matter. Physicalism is often linked to science and rationality, but according to Kastrup, studies of contemporary science seem to contradict physicalism. Kastrup then argues that physicalism is being hung onto within the field of science, without having any substantial scientific empirical evidence to support it. It can be argued that the duality that arises from the belief in matter has consequences in terms of a subject-object relationship being projected onto reality, which ultimately creates unnecessary suffering for the individual.
Under Pressure
(2023) Andersen, Elin; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
This project aimed to explore the relationship between tools and design; more specifically a printing press and design. The idea emerged from a longing of being able to work with printmaking, the lack of a workshop with the right tools and a feeling of hopelessness in not knowing where to find the resources. The aim was to design a printing press that could encourage presence in the user, instill calmness and joy in a time-consuming craft where the actual pleasure always seem to lie in the end result. By focusing on the tools used in creative work, would it be possible to shed a new light on these objects which aid us in constructing new things? A process of designing and constructing a tool, offered knowledge about machine processing, materials and the need for precision. It all culminated in a functional printing press. Seemingly ordinary, the machine itself may not express all the layers of creative work and philosophies which nonetheless became the purpose of the project. Thus, it has not only been a way to explore the balance between form and function but also to discuss the concept of tools as something more than just means of creating.
Leken och det lilla jaget - Om ångest och konstens terapeutiska förmågor
(2023) Hellsén, Nora; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Slöjd – vägen till kunskap En forskningsöversikt över lärandet i skolslöjden
(2022-05-03) Karlsson, Daniel; Segelod, Marcus; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Denna forskningsöversikt har som syfte att undersöka lärandet i skolslöjden. Vår metod har varit att studera tidigare forskning där vi utifrån våra frågeställningar: ”På vilka sätt sker lärandet i skolslöjden?” och ”Hur kan processen från lärande till kunskap i skolslöjden förklaras?” söker svar på tidigare forsknings beskrivning av lärandet i slöjdämnet. Den forskning som har sammanställts grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande och kunskap i vilket människor lär och skapar kunskap genom att delta i en social gemenskap och med hjälp av medierande redskap skapar sig en förståelse. Forskningsöversiktens resultat påvisar att lärandet sker via ett flertal medierande redskap. Eleverna lär genom fysiska redskap, kroppsliga funktioner och interaktion med sin omvärld, men också genom en hos eleven inre process vilket alltsammans till sist utmynnar i kunskap. En del av denna kunskap är inte alltid synlig och kan benämnas som en tyst kunskap, vilken kan vara svår att beskriva språkligt. Trots de goda förutsättningarna för lärande som vi via arbetet med denna forskningsöversikt uppfattat att slöjdämnet har, ser vi flera områden som skulle kunna utvecklas. Modernisering, ämnesöverskridande samarbeten, förändrade lektionsupplägg och tydligare kommunikation kring elevernas lärande är möjliga metoder vi resonerar över i vår resultatdiskussion.
”Jag kan inte säga att jag lärde mig något nytt… ” En fenomenologisk intervjustudie om distansundervisning i Bildämnet på gymnasienivå
(2022-06-03) Jasson, Sara; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
Earlier research show that students during the Covid-19 pandemic were greatly affected by the subsequent implementation of distance education in upper-secondary school throughout Sweden. This study aims to explore students’ experiences of distance education, specifically related to the subject of Visual Art. Six students from two different upper-secondary schools in Sweden with a Visual Arts-program were interviewed. The aim of this qualitative study is to answer the following questions: How do upper-secondary students experience that their motivation was affected by distance education in the Visual Art subject? How do upper-secondary students experience that their ability to learn practical techniques and gain knowledge of materials in the art subject was affected by the distance education? How do upper-secondary students enrolled at a Visal Art-program experience distance education generally? The study uses the phenomenological empirical phenomenological psychological method (the EPP-method, as described by Aspers, 2009) and relates its result to the sociocultural perspective theory of learning and Motivation (as described by Gärdenfors, 2010, and Richard & Deci, 2020). The results indicate that distance education in the Visual Art-subject hindered learning of practical techniques, which partly seems to be a result of delayed feedback and communication. Students also experienced isolation and a lack of social interaction with their peers, which greatly affected both the ability to learn new techniques and the motivation to the Fine Art-subject itself. Students’ reports of positive aspects of distance education mainly include autonomy regarding their own time and schedule.
Genom webbkameran Distansundervisning och formativ återkoppling i skapande processer
(202-06-03) Haugen, Kajsa; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design
In the late spring of 2020, the practice of teaching upper secondary school was confined to distance learning and online environments due to the rapid spread of COVID-19. This meant teaching and assessing students through video conference tools as well as digital platforms. As a future arts teacher, I was interested in investigating the possibilities and limitations with teaching art courses online. The study consists of eight interviews with art teachers currently working with teaching upper secondary classes in online environments. The aim of the study has been to find teachers’ views on possibilities and limitations in giving formative assessment in online environments on students’ artistic processes. I have used Grounded Theory to find themes in teacher experiences and strategies of utilizing conference tools and online environments to gain insights and provide formative assessment of students’ artistic processes. The main findings indicate that formative assessment is possible to practice in online environments. Several of the informants have found individual feedback to be more focused and in depth in one-on-one video conferences. Process portfolios have successfully been used to make artistic and learning processes visible. However, frequent student to student interactions, spontaneous peer assessment and possibilities to overview the digital classroom, were lacking in the online environments. Moreover, teachers report that the timing of feedback is not well integrated in the students’ workflow but is often given after the lesson. In general, teachers report an increase in written feedback, but some teachers hesitate to use this because they cannot get a sense of how the students receive it. Because there has been little to no time to plan for the changed circumstances of teaching, there is much room for improvement in the structuring of distance learning, if it were to continue or expand in use.
Avtryck som berör - fotografi som queerpolitiskt verktyg
(2023-01) Hult, Lex; University of Gothenburg/HDK-Valand - Academy of Art and Design; Göteborgs universitet/HDK-Valand - Högskolan för konst och design

Browse

Recent Submissions